Röster om upphovsrätten: ”Upphovsrätten är en grundläggande demokratifråga”
– Försvaret av upphovsrätten är en grundläggande demokratifråga, anser Arne Ruth, som i tvisten ser en strid om vem i samhället som tar ansvaret för ord och åsikter.
– Försvaret av upphovsrätten är en grundläggande demokratifråga, anser Arne Ruth, som i tvisten ser en strid om vem i samhället som tar ansvaret för ord och åsikter.
För Arne Ruth, föreläsare, frilans och tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter, är kampen för upphovsrätten inte främst en fråga om ekonomi. Han har flitigt föreläst om upphovsrättens betydelse för den fria åsiktsbildningen.
Där andra har sett en fråga om extrapengar har Ruth sett en demokratisk ödesfråga.
– Vi är framme vid en historisk brytpunkt. Det handlar om hur upphovsrätten kommer att definieras i framtiden. Den anglosaxiska definitionen, där man kan sälja bort rätten, står mot den kontinentaleuropeiska, där upphovsrätten är kopplad till den ideella rätten. Därför handlar upphovsrätten om yttrandefriheten.
Säger Arne Ruth, och plötsligt känns det som vi är delaktiga i en demokratins ödesstrid.
Men är det så? Hur kan yttrandefriheten och demokratin begränsas av att ord och åsikter tillåts att fritt spridas vidare till nya läsare?
– Jo, därför att om man frigör upphovsrätten från individerna, så tar man också bort ansvaret för vilka åsikter som sprids. Den ideella rätten är kopplad till ett ansvar, en plikt. Du ska veta att du som individ alltid kan ställas inför rätta för det du har skrivit.
Ruth sätter det personliga ansvaret i centrum
Arne Ruth påpekar att det i Sverige är lätt att glömma detta personliga ansvar, eftersom vi har ett ur internationellt perspektiv ovanligt system med en ansvarig utgivare.
Tidningsutgivarnas policy kan ses som en hållning där tidningsägarnas intresse av att tjäna pengar på olika distributionsformer är central. Arne Ruths hållning är en syn där individen och det individuella ansvaret är i centrum. Men finns det inte en tredje väg, bortom TUs privatkapitalism och Ruths individualism.
Borde man inte också kunna se på rätten till åsikter och ord på ett mer kollektivistiskt och idealistiskt sätt? Varför kan inte alla ord och åsikter få tillhöra alla så fort de formulerats?
– I Sverige har det tidigare funnits förslag på en sådan lösning, ett förslag från kulturminister Bertil Zachrisson för trettiotalet år sedan om att upphovsrätten skulle tillfalla kollektivet. Men i praktiken skulle det innebära att man blir beroende av statsmakten. Det är livsfarligt för det fria ordet. Striden mot det där förslaget var ett av få tillfällen då jag och Jan Myrdal brann för samma sak.
– Det en missuppfattning av demokratin om man kopplar loss rättigheterna till åsikter från ansvaret från åsikterna. De måste hänga ihop och kunna hänföras till en individ.
pf@sjf.se
