”Problem med många opinionsmätningar”
Medierna publicerar för många opinionsmätningar och ger ofta förklaringar till ändrade väljarströmmar utan att ens kunna fastslå att de ägt rum. Det anser journalistikprofessorn Jesper Strömbäck.
”Ny krymper blockgapet”, utropar Expressen i dag efter sin och Demoskops väljarbarometer för februari. Och konstaterar att Reinfeldts ”attackplan” verkar ha gett resultat i opinionen. Samma dag publicerar Aftonbladet och United Minds en mätning som visar att Moderaterna backar kraftigt och får sitt lägsta resultat sedan mätningarna inleddes 2009.
Enligt Aftonbladet skulle Centern hamna utanför riksdagsspärren om det vore val i dag, medan Expressen slår fast att alla de borgerliga småpartierna klarar sig över spärren.
Så – vilken betydelse kan man tillmäta sådana här mätningar?
Journalistikprofessorn Jesper Strömbäck slår fast att opinionsmätningar är den bästa metod som står till buds för att ta reda på medborgarnas åsikter. Men de kan användas mer eller mindre bra.
– Det är oerhört viktigt hur man analyserar resultaten. Och när man som i de här fallen vill uttala sig om hela befolkningen är det extremt viktigt att man har ett representativt urval. För att ett urval ska vara bra ska det vara slumpmässigt. Först då kan man vara säker på att inte är vinklat åt något håll.
Lika många, runt 1 200, personer har deltagit i kvällstidningarnas mätningar, men Demoskop använder sig av telefonintervjuer medan United Minds använder en webbpanel.
Vi kan vänta oss massor av mätningar fram till valet – hur ska man förhålla sig?
– Jag tycker att man ska vara väldigt skeptisk. Inte för att de nödvändigtvis är fel, men svaren är dels beroende av hur frågorna är ställda och ofta präglade av vad som dominerat medierapporteringen.
– Svaren behöver inte heller spegla vad svenska folket tycker. För de flesta av oss är det inte val i dag, vi går inte och tänker på hur vi ska rösta förrän valet är riktigt nära. Det gör att sympatierna kan förändras. Kanske är det inte heller det parti man tycker bäst om som man röstar på.
Jesper Strömbäck menar också att det är problematiskt i sig med alltför många mätningar av opinionen.
– Dels för de vår uppmärksamhet från det politiska innehållet, som borde stå i centrum för rapporteringen. Dels är det väldigt lätt hänt att mätningarna snarare än de speglar opinionen påverkar opinionen. Inför förra valet missgynnade det S, inför årets val verkar det så här långt missgynna de borgerliga partierna.
Om ett parti ligger dåligt till i mätningarna präglar det hela medierapporteringen om partiet, enligt Strömbäck: den aktuella positionen i opinionen kan förstärkas genom att partierna gång på gång omtalas ha motvind eller medvind.
– När opinionsläget fungerar som ett filter i rapporteringen ökar det sannolikheten att opinionen påverkas. Det är fullt legitimit på ledarplats och i annan opinionsjournalistik, men mer problematiskt när det sker på nyhetsplats.
Han efterlyser en större sparsamhet med opinionsmätningar i medierna.
– Jag skulle också vilja att man var mer försiktig med att analysera varför siffrorna är som de är. Ofta ges det olika förklaringar till opinionsförändringar fast de inte ens är statistiskt säkerställda. Mätningarna har också i regel för få frågor för att svara på varför opinionen förändrats.
