Nytt avtal sänker tjänstepensionerna
Ett nyförhandlat PTK-avtal medför att alla journalister med inkomster över 25 562 kronor i månaden riskerar att få sänkta pensioner. Ju yngre man är, desto större kan försämringen bli.
Ett nyförhandlat PTK-avtal medför att alla journalister med inkomster över 25 562 kronor i månaden riskerar att få sänkta pensioner. Ju yngre man är, desto större kan försämringen bli.
40-talistgenerationen blir de första som drabbas av de regler för den individuella tjänstepensionen som trädde i kraft i januari. Men för de yngre blir försämringarna ännu större. Bakgrunden är ett avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv som träffats för att anpassa den individuella tjänstepensionen (ITP) – den del av de privatanställda tjänstemännens pension som läggs på den allmänna statliga pensionen – till det statliga pensionssystemet.
bryt
Svenskt Näringsliv tog 2001 initiativet för att förändra den framtida uppräkningen av pensionerna. Istället för att basera pensionerna på inflationen ville man utgå från löneutvecklingen. Motpart i förhandlingarna var PTK, där Journalistförbundet ingår, som motsatte sig förslaget. När arbetsgivarna efter segslitna förhandlingar ville driva frågan till skiljenämnd gav PTK efter juridisk bedömning upp och avtalet skrevs på.
– Ända sedan det första frivilliga ITP-avtalet 1960 har det funnits en direkt koppling mellan ITP-planen och den allmänna pensionens villkor. ITP har fungerat som ett komplement, säger Anders Widlund, PTKs kanslichef.
– När man ändrade lagstiftningen för den allmänna pensionen genom att pensionsberäkna utifrån inkomstbasbelopp var det inte förvånande att Svenskt Näringsliv krävde att även ITP-avtalet skulle anpassas. Det övergripande problemet är därför inte ITP, utan att den allmänna pensionen har försämrats, fortsätter han.
bryt
Sedan årsskiftet 2003 räknas ITP-pensionen ut i procent från slutlönen. När det gäller inkomster upp till 306 750 kronor om året eller 25 562 kronor i månaden (7,5 inkomstbasbelopp) blir den tio procent av lönen.
Skillnaden i pensionskronor mot det tidigare systemet blir, i många fall, dramatisk.
Det är det för statskassan lukrativa skiktet av medelinkomsttagare som åker på försämringarna.
För att kunna beräkna effekterna måste man utgå från några antaganden om den framtida utvecklingen. Räknar man med att reallönen och inkomstpensionen ökar med vars en procent per år och att premiepensionen ökar med 4,75 procent per år blir effekten följande:
* För dem med inkomster under 25 562 kronor blir pensionen densamma med det nya avtalet.
* För dem med topplöner över 65 700 kronor innebär det nya systemet högre pension än tidigare.
* Förlorarna är de däremellan. Och ju yngre man är i dag, desto sämre utfall.
De som är 35 år i dag och har en inkomst mellan 25 600 och 65 700 kan få en pension som är hela 3 347 kronor lägre i månaden. Den som däremot redan är 65 år i dag och har en inkomst mellan 25 600 och 65 700 kronor tappar nästan ingenting, tack vare ett fribrev som skyddar de två årskullar (cirka) som i dag står närmast pensionen. Fribrevet har ingått i avtalet och lagts till för att inte det nya avtalet plötsligt ska drabba de som står inför sin pension.
bryt
Arne Höök, reporter på Aftonbladet, är en av dem som reagerat över försämringarna i sin pension:
– Avtalet innebär 2 000 kronor mindre för mig i månaden. Dessutom sänktes efterlevandeskyddet med cirka 25 procent. Eftersom det är något som vi har avstått löneutrymme för är det förvånande att vi har avtalat bort det, säger Arne Höök som är kritisk mot Journalistförbundets hantering av ITP-överenskommelsen.
– Det är illa skött. Ett fackförbund kan inte bara skjuta ifrån sig frågan till PTK. De borde ha drivit det hela till skiljenämnd.
bryt
Anders Widlund menar att det inte bara handlar om försämringar:
– Journalisterna kommer också i vissa delar att gynnas av den nya planen. Nu krävs det inte att man är anställd i ett år för att man ska omfattas av ITP-planen. Det är förstås bra för de i branscher med många visstidsanställningar.
PTK bildades på 70-talet för att samordna förhandlingarna för privatanställda tjänstemän inom ett tiotal fackförbund, bland annat Journalistförbundet. PTK menar att ITP-avtalet är bra för att det i förväg ger en bestämd pension som inte är beroende av börsen eller hur enskilda försäkringsbolag förvaltar pengarna.
bryt
Journalistförbundets representant i PTK-styrelsen, förhandlingschef Jeanette Janson gör bedömningen att det var ofrånkomligt att anpassa sig till de statliga normerna:
– PTK-förhandlarna försökte i ett halvår undvika arbetsgivarnas krav på förändrade basbelopp. När förhandlingarna hamnat vid vägs ände fick PTKs styrelse välja mellan skiljenämnd eller att teckna ett avtal. Styrelsen valde då en överenskommelse eftersom de trodde att PTK skulle förlora i skiljenämnden.
Hon framhåller att Journalistförbundet inte ensamt kunde ha drivit frågan till skiljenämnd, eftersom förbundet valt att låta PTK sköta ITP-avtalet . Skulle Journalistförbundet förhandla med sina arbetsgivarmotparter MIA, SRAO och TU själv, måste förbundet antingen lämna PTK och omförhandla avtalen med samtliga tre motparter, eller säga upp hängavtalen med SRAO och TU, och förhandla direkt med motparterna, vilket skulle innebära ett stort och kostsamt åtagande.
bryt
Jeanette Janson säger dock att den stora höjningen av inkomstbasbeloppet jämfört med förhöjt prisbasbelopp – som orsakade de förväntade försämringarna – inte förutsågs av PTK-styrelsen. Men därför har man fortfarande inte helt gett upp hoppet om att utverka en kompensation.
– Det pågår en diskussion i PTK-styrelsen. Min bedömning är att vi måste agera och det ganska snart. Det är dock viktigt att se klart vilka risker vi utsätter oss för. Arbetsgivarna har nyligen hotat med att säga upp hela avtalet, och det är inte i vårt intresse, säger Jeanette Janson.
pf@journalisten.se
