Misstänkt spionärende var inte tryckfrihetsmål
Justitiekanslern har lämnat över ett misstänkt spionärende till Åklagarkammaren för säkerhetsmål efter att ha konstaterat att det inte var något tryckfrihetsmål.
En man häktades av Stockholms tingsrätt i juni i år, misstänkt för olovlig underrättelseverksamhet. Eftersom mannen hävdade att han lämnat de aktuella uppgifterna till en journalist för publicering i en tryckt skrift som inte ges ut i Sverige, uppkom frågan om målet skulle handläggas som ett tryckfrihetsmål.
Enligt Tryckfrihetsförordningen gäller meddelarfrihet för anskaffande av uppgifter även för offentliggörande i tryckt skrift som inte ges ut i Sverige. Meddelarfrihet gäller emellertid inte om meddelandet innefattar brott mot rikets säkerhet (till exempel olovlig underrättelseverksamhet).
Det är också, enligt TF, olika regler för å ena sidan meddelare och å andra sidan den som enbart är anskaffare. Om det är fråga om brott av en meddelare ska målet handläggas som ett tryckfrihetsmål. Om det däremot är fråga om brott av den som enbart är anskaffare ska målet handläggas som ett tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet har skett för offentliggörande.
Justitiekanslern har nu utrett om mannens påstående räcker för att målet skulle handläggas som ett tryckfrihetsmål. Men efter att ha förhört mannen konstaterar JK att han inte lämnat sin information till en journalist i publiceringssyfte. Ärendet överlämnas därför till åklagaren.
