”Metoo förändrade svensk journalistik”

Metoorörelsen som tog sin början i oktober 2017 har förändrat svensk journalistik om sexuella trakasserier. Det anser 67 procent av de medlemmar i Journalistförbundet som svarat på Journalistens enkät om Metoo. Något fler kvinnor än män har märkt en skillnad.

Några röster ur enkäten:

Sexuella trakasserier och nättrakasserier har plötsligt blivit något vi skriver om, och får tips om på ett helt annat sätt än tidigare.

Metoo-rörelsen var viktig och bidrog till att lyfta upp svåra frågor och utbredda problem och missförhållanden på agendan.

Effekterna är många och går åt olika håll. Namnpubliceringar vid anonyma anklagelser har blivit mer restriktiva. Samtidigt finns ett större intresse för att belysa systematiska sexuella trakasserier.

Expressens kulturchef Karin Olsson anser att Metoo förändrade svensk journalistik till det bättre.

– Sexuella trakasserier och kvinnors kroppsliga integritet generellt värderas idag mycket högre nyhetsmässigt. Jag tror att nyhetsredaktioner ser allvarligare på den typen av händelser än man gjorde tidigare, säger hon.

Är det ett underbetyg åt redaktionernas arbete före Metoo?
– Nej, men ett underbetyg åt hur samhällets värderingar sett ut. Medierna ansåg inte att ämnena var oviktiga tidigare, men det har absolut skett en uppvärdering. Både Expressen och många andra har bevakat många sådana här stories både under och efter Metoo.

Karin Olsson betonar att Metoo fortfarande pågår. Dagens ETCs avslöjande om den sextrakasserande stjärnkocken, som Expressen också granskat, är ett exempel.

– Den nyheten tror jag inte hade uppstått utan Metoo.

Var kan journalistiken tas vidare, var finns de vita fläckarna?
– Jag är helt säker på att det finns massor av Metoohistorier som skulle förtjäna att rapporteras men som inte kommer fram; det finns fortsatt ett journalistiskt jobb att göra. Vi har sett hur fler branscher kommer i fokus, hur rapporteringen successivt fördjupats. I början låg fokus på medie- och kulturbranscherna, nu pratar vi till exempel om restaurangbranschen och polisen, säger Karin Olsson.

– Metoo har höjt medvetandet om de här frågorna, också i allmänheten generellt, och bidrar till att diskussionen hålls vid liv. Å andra sidan kan möjligheten för förtalsåtal eller att inte bli trodd avskräcka kvinnor från att berätta, menar Olsson.

Ett antal av de som svarat på Journalistens enkät är självkritiska till rapporteringen under Metoohösten 2017:

Jag tycker att det uppstod en viss hysteri och att min tidning gick över gränser som inte borde ha passerats.

Skammens höst för svensk journalistik.

Andra pekar på att medier blivit ängsligare av de många Metoofällningarna i PON och Granskningsnämnden (20 fällningar under 2018):

Tröskeln för vad man kan skriva i alla typer av ansvarsfrågor är enormt mycket lägre efter alla fällningar post Metoo. Redaktörer är rädda, ansvariga utgivare kopplas in.

Expressens ställföreträdande utgivare Karin Olsson tycker att det har satts en orättvis bild av Metoojournalistiken som generellt urspårad.

– Den bilden tycker jag inte är sann, den är onyanserad. Självklart får man begrunda fällningarna, men samtidigt gjordes mycket bra journalistik.

Karin Olsson menar att det finns en diskussion att föra om diskrepansen mellan PONs bedömning och en nästan samstämmig utgivarkör, i Metoofällningarna.

– Det finns uppenbart ett glapp här. Den diskussionen har inte förts, utan minnet har blivit att redaktionerna spårade ur.

Journalisten har också frågat om de svarande märkt någon skillnad på den egna arbetsplatsen/i den egna arbetssituationen när det gäller sexuella trakasserier före och efter Metoo.

28 procent svarar ja på den frågan, medan 72 procent svarar nej. Kvinnor har i högre grad än män märkt en skillnad.

Några röster ur enkäten:

Skillnaden på min arbetsplats är att chefen vid varje medarbetarsamtal tar upp frågan; om jag varit utsatt och om jag vet vem jag ska kontakta i frågan.

Gubbar/män verkar fortfarande tro att de inte gör nåt fel.

Det finns en annan medvetenhet nu om att sexuella trakasserier kan förekomma i det fördolda.

Jag har märkt skillnad gällande hur vi tilltalar varandra generellt. Färre förminskande kommentarer.

Samtalet efter Metoo har gjort det enklare att både uppmärksamma och anmäla sexuella trakasserier. Tröskeln för att våga berätta för en kollega, vän eller chef har sänkts.

Som relativt ung tjej i branschen är det bättre efter Metoo. Men känner mig ändå inte helt bekväm att berätta om känsliga saker för manliga chefer (…).

Expressens Karin Olsson säger att hon inte kan uttala sig om övriga medier, men är glad över att Expressens egna arbetsmiljöundersökningar varken under eller efter Metooåret visat några allvarliga problem.

– Det är jätteviktigt för alla nyhetsredaktioner att man behandlar frågan seriöst.

***

FAKTA:
Enkäten genomfördes i januari 2021. 2 886 medlemmar i Journalistförbundet svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens 22 procent. På frågan ”Har du märkt någon skillnad i journalistiken när det gäller sexuella trakasserier före och efter Metoo?” har 2363 personer inte uppgett svarsalternativet ”inte aktuellt”. 67 procent av dessa (1576 personer) svarar ”ja” på frågan och 33 procent (787 personer) svarar ”nej” på frågan.

På frågan ”Har du märkt någon skillnad på din arbetsplats/i din arbetssituation när det gäller sexuella trakasserier före och efter Metoo?” har 1680 personer inte uppgett svaret ”inte aktuellt”. Av dem har 28 procent (476 personer) svarat ”ja” på frågan och 72 procent (1204 personer) svarat ”nej”. Fler kvinnor (33 procent) än män (23 procent) har svarat ”ja”.