Måndagsmötet: Sanna Trygg
Sanna Trygg, journaliststudent, som anser att det är riskfyllt för ungdomar att omge sig av digitala medier – om de fortsätter ha dålig mediekritisk kunskap. Den slutsatsen drar hon i sin studie över ungas mediekonsumtion. (Foto Cecilia Östebo)
I C-uppsatsen Den digitala skuggan- en studie om mediekritik och unga mediekonsumenter i ett digitalt medielandskap, har Sanna Trygg intervjuat ungdomar i åldern 15-17 år, lärare samt medarbetare från Sverige och USA.
Du beskriver att eleverna i din uppsats anser att det är viktigt att vara mediekritiska, men att de inte har tillräcklig kunskap att skilja subjektiv journalistik för "objektiv". Hur skulle deras kunskap kunna öka?
– Enligt det traditionella journalistiska synsättet är det viktigt att skilja på "news" och "views". Den åsikten delas också av den unga mediekonsumenten. Där har vi journalister naturligtvis ett stort ansvar att tydligt redogöra skillnaden när vi publicerar nyheter på sajter. Vi kan också bli bättre på att bjuda in unga elever till studiebesök för att hjälpa dem förstå nyhetsprocessen. Men allra mest behövs en rejäl mediekritisk satsning från skolans håll i mycket, mycket lägre åldrar.
En av dina slutsatser är att det är riskfyllt för ungdomar att omge sig av medier, om de inte får bättre mediekritisk kunskap. Varför är det riskfyllt?
– I förlängningen blir det ett demokratiskt problem med en befolkning som inte har lärt sig att förhålla sig kritisk till information. Ett aktivt medborgarskap i en demokrati kräver att vi kan förhålla oss kritiskt till information. Det är också något som eleverna är högst medvetna om. Men den digitala nyhetssfären ställer höga krav på att mediekonsumenten har ett tränat öga. Det är där eleverna uppger att de saknar rätt verktyg.
Du beskriver hur det förekommer att elever får lära sig att använda Wikipedia framför Nationalencyklopedin, utan att lärarna varken förklarar eller förstår skillnaden. Hur påverkar det eleverna?
-Både Wikipedia och Nationalencyklopedin är bra källor att hämta information från, men för att kunna använda informationen på ett korrekt sätt gäller det att känna till de olika sidornas för- och nackdelar. Samtliga lärare måste förstå skillnaden på information hämtad från Wikipedia och Nationalencyklopedin. Studien visar att så är inte fallet i dag.
Blev du förvånad för något under arbetets gång?
– Studiens resultat gjorde mig både glad och förvånad. Glad för att ungdomarna förstår vikten av mediekritik, men det är naturligtvis sorgligt att de upplever att de inte fått den kunskapen från skolan. Förvånad över att skolan inte hänger med bättre och att medieundervisningen i så hög utsträckning bygger på ett lärarengagemang.