Lärarförbundet vill ersätta journalister med kommunikatörer
Lärarförbundet vill flytta ihop tidnings- och kommunikationsavdelningen och utöka antalet kommunikatörer, på bekostnad av tidningsjournalisterna. UPPDATERAD
Journalisten har under vintern och våren rapporterat om Lärarförbundets kommunikationsöversyn, som bland annat lett fram till att tidningarna inte längre har uppdraget att granska förbundets inre och yttre liv och som kritiserats hårt både från fackligt håll och av externa röster.
I mars klubbades förbundets nya kommunikationsstrategi som slår fast att ”all medlemskommunikation ska ha som främsta mål att bidra till rekrytering av nya medlemmar och stärka relationen med befintliga medlemmar. Kommunikationen ska syfta till att Lärarförbundet framstår som en attraktiv och rekryterande organisation”.
Nu vill Lärarförbundet ta steg för att implementera strategin. Enligt ett inriktningsbeslut som börjar förhandlas den 8 maj ska det skapas en ny gemensam avdelning bestående av tidningsavdelningen, kommunikationsavdelningen och presidiestaben. Avdelningen ska flytta ihop på ett gemensamt våningsplan.
Lärarförbundet vill också skapa tre nya kommunikatörstjänster som ska ägna sig åt ”nyhetsproduktion” i digitala format. Samtidigt ska tre tjänster på tidningsavdelningen försvinna på längre sikt.
Journalistklubben skickade med stöd av Unionenklubben vid Lärarförbundet i tisdags in en protestskrivelse mot planerna.
– Tidningarna är de av förbundets kanaler som har högst trovärdighet bland medlemmarna. Lärarnas Tidning vann pris senast förra veckan och vi har vunnit flera priser de senaste åren. Att i det läget dra ned på journalistiken till förmån för kommunikation är lite förvånande, när det inte handlar om en besparing utan en omfördelning av resurser. Ska vi behålla den trovärdighet vi har bland medlemmarna får det inte råda någon som helst tvekan om att vi är oberoende, säger journalistklubbens ordförande Niklas Arevik.
– Ingenting är ju förhandlat eller färdigt än. Men att flytta samman kommunikation och journalistik kan upplevas som en effektivisering, men på längre sikt är det en farlig väg att gå för en demokratisk organisation, menar han.
Menar du rent fysiskt, med tanke på källskydd och integritet, eller att verksamheterna geggas ihop?
– Både och. Det är inte omöjligt att bevara oberoendet med en gemensam avdelningschef, men det försvårar vårt arbete. Förbundsstyrelsen har beslutat att vi ska producera kvalitetsjournalistik, vilket kräver fullständigt oberoende gentemot ägaren.
Vidare är klubben kritisk till hur inriktningsbeslutet togs: utan att avdelningschefen blev informerad eller fick lämna synpunkter. Arbetet med förbundets nya kommunikationsstrategi har präglats av hemlighetsmakeri, anser man.
– Det är så vi har upplevt det. Att vi får reda på saker när kansliet redan har beslutat sig, utan att höra våra synpunkter, säger Niklas Arevik.
Klubben är också orolig för att en sammanslagning ska leda till att tidningarna förväntas göra sin redaktionella planering utifrån de frågor som avdelningen bestämt ska stå på agendan en viss period.
– Det är en farhåga när det står om ”sambruk” och ”samplanering” i kommunikationsstrategin. Vad är syftet med det om det inte är tänkt att vi ska gå i takt, så att säga.
Hur är er dialog med kansliledningen?
– Dialogen är högst bristfällig. Vi får heller ingen respons på våra synpunkter. Vi ville i alla fall för vår egen skull skriva det här, så vi har gjort det.
Det förekommer fortsatt lärarröster i sociala medier som protesterar mot det som händer på tidningarna.
– Vi vet också att det har kommit in flera motioner till kongressen om det här, säger Niklas Arevik.
Örjan Björklund är chefredaktör för Lärarnas Tidning. Också han ser med oro på förbundets inriktningsbeslut.
– Jag och de andra chefredaktörerna instämmer i fackets synpunkter. Vi har själva påtalat ungefär samma saker till kansliledningen. När förbundsstyrelsen tog beslut om kommunikationsstrategin pratade de mycket om att fortsatt ha tidningar som bedriver kvalitetsjournalistik. Då hoppas vi att man inte fattar beslut som motverkar det.
På Fackförbundspressens dag i förra veckan sade du att du går den dag förbundet försöker peta i det ni skriver. Ser du en risk för att det kommer att hända om det här förslaget blir verklighet?
– Jag ser väl att det ligger i farans riktning, att det kan vara det man i förlängningen är ute efter. Det finns massor med saker som vi kan prata med kommunikationsfolket om, mycket som kan utvecklas. Men man kan inte börja peta i tidningen.
Tf chef på tidningsavdelningen efter att Annica Grimlund valde att gå är Helena Ingvarsdotter. Hon hoppas att journalisterna ska kunna påverka det inriktningsbeslut som tagits innan det slutgiltiga förslaget läggs:
– I grunden handlar det förstås om att vi oavsett hur vi sitter eller är organiserade måste ha möjligheten att göra riktig journalistik. Det är ju också det våra ägare har bestämt att vi ska göra, eftersom de beslutat om ett redaktionellt program som slår fast att vi som är chefredaktörer är ansvariga utgivare, konstaterar hon.
Journalisten har utan framgång sökt Sixten Frixon, kanslichef på Lärarförbundet. I en mejlkommentar skriver Frixon:
”Vi är mitt uppe i en process där vi inlett ett risk- och konsekvensanalysarbete tillsammans med de berörda avdelningarna och Unionenklubben. Av respekt för att det arbetet ska få fortgå ostört avböjer vi att kommentera just nu. Alla farhågor som finns från de berörda avdelningarna kommer vi att hantera i en intern process.”
