Krav på haveriutredning

17 januari, 2017

Kremlfjäsk Nu framförs fler krav på ett tillbakadragande av rapporten om den ryska påverkansoperationen mot Sverige som pekar ut Aftonbladet Kultur som förmedlare av rysk propaganda. ”Det behövs en haveriutredning”, säger Jesper Enbom, lektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper på Umeå universitet.

Kritiken hårdnar nu mot den omdebatterade forskningsartikeln i Journal of Strategic Studies, som Journalisten berättat om i flera artiklar. Artikelförfattaren Martin Kragh besvarade på måndagen en del av kritiken i en intervju med Journalisten, men hans försvar leder nu till förnyad kritik.

Ulrika Hedman, doktorand på JMG i Göteborg ifrågasätter om Journal of Strategic Studies alls kan betraktas som seriös. På sin hemsida har hon gått igenom artikeln, och Martin Kraghs avfärdande av kritiken.

”Utifrån den teori, den bakgrund, den metod och det empiriska material som artikelförfattarna redovisar i sin artikel går det inte att dra de slutsatser som görs. Så enkelt – och så skrämmande – är det”, skriver Ulrika Hedman och fortsätter: ”Att artikeln alls publicerats får mig också att fundera på tidskriften Journal of Strategic Studies och om den kan betraktas som seriös.”

Jesper Enbom, lektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper på Umeå universitet, har sågat Kraghs artikel, vilket Journalisten berättat om. Han menar nu att det krävs en haveriutredning.

– Martin Kragh påstår i intervjun med er att vi inte varit akademiska i vår analys och kritik i vår podd. Visst har vi varit en smula spetsiga, men i jämförelse med till exempel brittisk akademisk tradition har vi varit väldigt snälla, säger Jesper Enbom till Journalisten.

– Sedan hävdar han att vi saknar ämneskompetens på hans område som är säkerhetspolitik och statsvetenskap, och det må så vara. Men hans artikel rör sig in på medieområdet, och där har vi faktiskt kompetensen. Men det spelar mindre roll, eftersom metodbristerna i forskningsartikeln är oacceptabla oavsett forskningsfält.

Jesper Enbom anser också att Martin Kraghs försvar av varför man använt den diskrediterade skribenten Egor Putilov som källa saknar relevans eftersom de borde varit tydliga med att de använde Putilov som källa och även diskuterat problematiken i detta. 

– Mitt råd till Martin Kragh är att dra tillbaka artikeln och låta oberoende forskare granska den. Det behövs en haveriutredning för peer review-systemet har havererat, säger Jesper Enbom.

Martin Kragh berättar för Journalisten att den publicerade forskningsartikeln kommer att uppdateras efter kritiken mot den:

– I diskussionerna under veckan har det kommit värdefulla synpunkter som vi har tagit till oss. Artikeln kommer att uppdateras med förtydliganden och klargöranden. Vi välkomnar en akademisk diskussion kring metod och teori, men vi tror att det finns utrymme för olika forskningsämnen och olika tillvägagångssätt. Det finns väldigt få studier i modern tid av ämnet som vi försöker angripa. Därför är det extra angeläget att den här diskussionen förs mellan forskare, men att man också tar hänsyn till normal forskningspraxis och akademisk samtalston, säger Martin Kragh.

Kommentarer

Det finns 1 kommentar på sidan.

Inlagt av Kjell Magnusson ons, 2017-01-18 09:19
Av flera skäl kan en oberoende granskning av artikeln vara befogad. Dels har den kritiserade texten haft ett stort genomslag i media, dels aktualiserar den viktiga metodfrågor i samhällsvetenskap och humaniora. Varför inte transkribera samtalet mellan Umeåforskarna och eventuellt göra en översättning till engelska? Kostnaderna kan väl UI stå för, eller varför inte de media som okritiskt vidarebefordrat innehållet? Invändningen att kritikerna skulle sakna kännedom om forskningsområdet är irrelevant. Jesper Enbom har utan tvivel rätt i att Martin Kragh går över gränsen till mediestudier. Viktigare är dock, vilket Enbom också påpekar, att det rör sig om grundläggande metodologiska problem i all vetenskaplig verksamhet. Innehålls- eller textanalys används i flera discipliner och kan bygga på skilda teoretiska utgångspunkter. I det här fallet saknas uppgifter om hur den ”kvantitativa innehållsanalysen” genomförts, vilket kastar en skugga även över tidskriften. Till det kommer de i detalj påtalade problemen med den ”deskriptiva” (kvalitativa?) analysen av aktiv desinformation. I sig är företeelsen inte unik. En forskare skolad i en viss disciplin vill gå vidare och använda sig av andra metoder än de som är gängse inom det egna forskningsområdet. Man måste emellertid behärska den valda metoden och kunna använda aktuell teknik på ett meningsfullt sätt. Tvärvetenskap bör uppmuntras, inte försvåras, men det betyder att en artikel av det här slaget i princip borde kunna antas i en tidskrift som ägnar sig åt medier, textanalys eller attitydpåverkan. Om texten inte håller måttet i sådana sammanhang saknar den rimligen intresse även för ”strategiska studier”. Med andra ord: Är detta en text som utger sig för att vara något annat än den är, där författarna haft bråttom, är vårdslösa med vedertagna begrepp och där skillnaderna mellan vetenskap och ”agendasättande” journalistik suddas ut? Eller tillför artikeln i själva verket ny kunskap med hjälp av tillförlitliga och sofistikerade metoder som tillämpas på ett allmänt accepterat sätt? Frågan är viktig, inte minst som texten åberopats av ledande politiker i en känslig och kontroversiell politisk fråga. Kjell Magnusson, docent i sociologi, f d lektor vid Uppsala universitet

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies