Journalist äventyradekälla i Arbetarbladet

Arbetarbladet avslöjade från vilken ort en anonym källa skickat ett tips och spekulerade sen öppet om vem uppgiftslämnaren kunde vara.

– Det här låter som ett klockrent fall av brott mot tystnadsplikten, anser Trond Sefastsson, lektor i medierätt på JMK.

Den 9 januari berättade Arbetarbladet att sportredaktionen fått ett anonymt brev. I brevet fanns uppgifter om en person i Svenska Brottningsförbundets styrelse.

Till saken hör att det under lång tid varit bråk i Brottningsförbundet och det är inte osannolikt att brevet till Arbetarbladet var ägnat att underblåsa konflikterna. Därmed är det troligt att den som skickat brevet riskerar att skadas om hennes eller hans identitet läcker ut. Arbetarbladets redaktion hade med andra ord stor anledning att skydda sin källa.

I Arbetarbladet uppges att det anonyma brevet kom från en brottarklubb på en mycket liten ort. Både brottarklubben och orten namnges.

En intervjuad person kommenterar att det är lätt att lista ut vem som skickat brevet till tidningen, utifrån uppgiften att det kommit från den utpekade orten.

Artikeln avslöjar vidare att två personer som ingått i Brottningsförbundets ledning bor i samhället ifråga.

Reportern poängterar i texten att det inte är säkert att dessa båda personer ligger bakom det anonyma brevet men tillägger att den ena av dem varit i fejd med en av dem som omtalas i det anonyma brevet.

– Jag gjorde en tabbe, det gick lite väl fort, säger reportern som skrivit artikeln.

– Det här borde inte varit med. Det kom in i tidningen av tanklöshet, säger Arbetarbladets ansvarige utgivare Sven Johansson.

Han anser att det inte rör sig om någon klart brott mot meddelarskyddet utan tycker att det ligger i gråzonen för det lagliga.

Juristen och mediarättsexperten Trond Sefastsson ser allvarligare på saken.

– Det låter som att tidningen till och med är med och jagar källan. Jag tror att detta kan vara ett brott mot källskyddet i tryckfrihetsförordningen. Det rör sig om en sportklubb på en liten ort och tidningen spekulerar om uppgiftslämnarens identitet, det är för långtgående enligt min mening. Min gissning är att om det här landar på JKs bord kommer han att gå vidare med saken.

När det gäller brott mot tystnadsplikten enligt TF kan såväl ansvarige utgivaren som reportern eller annan medarbetare ställas till juridiskt ansvar.

För två år sedan dömdes en kvinnlig journalist på Mora Tidning för brott mot källskyddet. Hon hade per fax tagit emot en insändare med sexistiskt innehåll från en person som ville vara anonym. Journalisten faxade insändaren till mannens arbetsgivare och avslöjade därmed skribentens identitet. Journalisten avskedades och dömdes senare till dagsböter.

STAFFAN WOLTER

sw@sjf.se