Förstärkningsord urvattnas på löpsedlar

Den som ställde frågan var Alex Schulman som ledde en debatt om kvällstidningarnas löpsedlar i Almedalen i dag.

Debattörerna var – förutom Helin – Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, PR-konsulten och före detta journalisten Staffan Dopping och tidningen Resumés chefredaktör Viggo Cavling.

Kvällstidningarnas chefredaktörer var tämligen överens om att en bra löpsedel ska vara kärnfull, väcka nyfikenhet och fånga en känsla.

Jan Helin såg sin företrädare Anders Gerdins löp som exemplariskt. Med två ord och två frågetecken sammanfattade Gerdin vad alla undrade just då.

Staffan Dopping framträdde som kvällstidningsälskaren som det senaste decenniet mer och mer tappat förtroendet för kvällspressens löpsedlar.

– Jag tycker att rubrikerna ska ha täckning i artikeltexten och i verkligheten, sade han.

Där ansåg han att kvällstidningarna syndar. Dopping menade att löpsedlarna rent tekniskt inte behöver ljuga, en läsare kan ändå känna sig förd bakom ljuset när han eller hon sedan inser vad löpsedelsrubriken syftar på.

Viggo Cavling hyllade de vitsiga och fräcka löp- och förstasidesrubriker som brittiska tidningar excellerar i och som läsarna vant sig vid att tolka.

– Det finns en moralistisk syn på vad en dagstidning i Sverige får göra, menade Jan Helin. Ironi fungerar exempelvis inte här.

Thomas Mattsson ansåg ändå att även svenska kvällstidningsläsare lärt sig tolka löpsedlarna bättre än vad många kritiker tror.

– Det finns ett outtalat kontrakt mellan tidning och läsare. Traditionen har skapat kodord som publiken förstår.

Men både Jan Helin och Thomas Mattsson såg anledning för rubrikmakarna att se upp med att inte fastna i klyschor som "chock, kaos och kollaps".

– Sådana förstärkningsord urvattnas lätt.