Förbundet öppnar sigför nya journalistgrupper

Journalist eller inte journalist. Vilka ska få vara med i Journalistförbundet och vilka inte. Det var frågor som kongressen hade att ta ställning till när den debatterade förslag som förbundsstyrelsen formulerat utifrån Framtidsgruppens slutrapport.

Debatten om framtidsfrågorna var en av dem som lockade flest talare och uppammade de hetaste känslorna.

En av kontroverserna gällde medlemskapets gränser. Framtidsgruppen hade kommit fram till att organisationsgränserna måste vidgas och förändras för att förbundet skulle kunna ta in nya medlemmar. Man ville därför revidera och modernisera de stadgar som gällt:

”Journalistiska arbetsuppgifter har den som självständigt väljer, bedömer eller bearbetar redaktionellt material för massmediers räkning eller har andra med SJFs yrkesregler förenliga arbetsuppgifter.”

FS ställde sig bakom Framtidsgruppens förslag att definitionen för medlemskap i stället skulle lyda:

”Självständiga arbetsuppgifter med tydlig redaktionell anknytning inom massmedier.”

Styrelsen tyckte också likt Framtidsgruppen att man i stadgarna skulle skriva in att anställning som innehåller arbete med PR, reklam och lobbying är oförenligt med medlemskap i Journalistförbundet.

Men förslaget stötte på patrull och remitterades till beredningsgruppen, som ansåg att det räckte om man ändrade praxis och en minimal ändring i stadgarna för att det skulle bli möjligt att öppna för nya sorters journalister.

I stadgans katalog över journalistiska yrken heter det:

”Hit räknas fotograferande, skrivande och/eller redigerande medarbetare…”

Beredningsgruppen ansåg att man kunde skapa en öppning för nya medlemmar genom att man sköt in ett par ord i katalogen:

”Hit räknas bland andra fotograferande…”

Beredningsgruppen ansåg också att hänvisningen till de yrkesetiska reglerna måste finnas med i stadgetexten. Där finns en tydlig avgränsning mot reklam, PR och lobbying, varför ingen särskild ny skrivning om det behövdes.

SJFs stadgar har krävt att frilansar ska ha ett års dokumenterad yrkesverksamhet för att få bli medlem. FS ville ändra tidsgränsen till sex månader.

Efter behandling föreslog beredningsutskottet i stället en tidsgräns på fyra månader. Dessutom föreslog utskottet att den sökande måste redovisa sina arbetsuppgifter och intyga att man är beredd att följa de yrkesetiska reglerna.

En något motsträvig kongress antog till slut merparten av FS förslag för att förnya förbundet.

I fortsättningen ska den som får en journalistisk anställning utan vidare kunna bli medlem i Journalistförbundet. Fram till nu har vikarier, projektanställda och visstidsanställda fått bli medlemmar först efter minst fyra månaders anställning.

Kongressen anslöt sig också till Framtidsgruppens och FS uppfattning att gränsen för vilka kundtidningsmedarbetare som får vara medlemmar preciseras. Vägledande blir formuleringen ”att göra journalistiska bedömningar med läsarens uppdrag som ledstjärna”.

Dessutom delade kongressen styrelsens mening att även graden av redaktionell frihet och integritet bör vägas in.

Det ska bli lättare att bli medlemmar för dem som jobbar i blandade tjänster i exempelvis produktionsbolag eller på webbredaktioner. Men då krävs att de huvudsakligen jobbar som journalister inom massmedier. Reklam, PR eller lobbying får dock inte ingå i tjänsten.

Det blir nu möjligt att få nya medlemmar. Det är viktigt också för de fast anställda och det höjer yrkets status.

Hittills har bara arbetsledare som varit klubbens motpart i förhandlingar kunnat bli direktmedlemmar.

Men ibland anser både arbetsledare som inte är motpart i förhandlingar – i likhet med klubbarna – att det är olämpligt att de är med i den lokala klubben.

Dessa arbetsledare, som ofta väljer att lämna förbundet, ska i fortsättningen kunna bli direktmedlemmar.

Ninni Dickson, tidigare ledamot i FS och Framtidsgruppen, är glad över att Journalistförbundet öppnar sig.

– Det blir nu möjligt att få in nya sorters medlemmar, säger hon.

Ett av Framtidsgruppens mera kontroversiella förslag var att ändra valordningen och låta klubbarna välja kongressombud på det sätt de vill. Vidare ville man låta ombuden få lika många röster som de har medlemmar.

Kongressen gav idén ett blandat bemötande och uppdrog åt den nya förbundsstyrelsen att utreda frågan före nästa kongress.

Ninni Dickson hade reserverat sig mot att FS inte ville ansluta sig till förslaget att låta klubbarna skicka ombuden. Men efter att ha lyssnat till stämningarna under kongressdebatten tycker hon att det var bäst som skedde.

– Det är bra att frågorna utreds mer, säger hon.

Håkan Lindqvist

hl@sjf.se