”En vår jag aldrig kommer att glömma”

På midsommardagen rapporterade Fouad Youcefi för SVT från protesterna i Tulsa, Oklahoma. Precis när han gjort klart det sista klippet för dagen, på en lugn gata i centrala Tulsa, kände han plötsligt en hård smäll på armen. Det tog någon sekund innan han fattade vad som hänt; han hade blivit träffad av någon sorts projektil. När han vände sig om såg han en bil som gasade iväg längre upp på gatan.

Det gjorde ont i armen, men kom inget blod och han antog att det var frusen paintballkula eller en gummikula – någon sorts icke dödlig ammunition. Han tittade sig om på marken men såg inte någon projektil och bestämde sig att plocka ihop kameran och lamporna och ge sig tillbaka till hotellet i stället för att stanna och leta. Kulan lämnade ett stort blåmärke precis vid armbågen.

Fouad Youcefi på gatan i Tulsa där han blev träffad, samt skadan. Foto: Fouad Youcefi.

Annons

När Journalisten når Fouad Youcefi på telefon är han tillbaka i Washington DC.

– Irriterande, att man inte ska få göra sitt jobb, säger Fouad Youcefi.

Du blev skjuten för att du är journalist. Är det inte mer än irriterande?
– Jo, det är det så klart, men jag blev inte allvarligt skadad. Det finns många journalister som har drabbats mycket värre än jag här. Det har skett över 300 attacker mot journalister under George Floyd-protesterna i USA. Det är ett stort och växande problem.

– Jag blev förbannad förstås. Mer förbannad än rädd. Det jag har funderat på i efterhand är att avståndet mellan mig bilen var så stort att personen knappast kan ha siktat på armen, och vad siktade han på då? Det är sådant man aldrig får veta.

Har du eller SVT vidtagit några säkerhetsåtgärder?
– Vi pratar hela tiden om säkerheten. Det är klart att man blir påmind när det här händer och jag fått tänka ett varv till på hur man står, var man parkerar bilen, och så vidare, men det här var verkligen inte en farlig plats. Det var långt från protesterna, det var efter att Trumps möte hade slutat och det var en lugn gata. Det kom som en blixt från klar himmel.

Fouad Youcefis USA-resa i mars började med att han blev nekad inträde på grund av coronarestriktionerna, sattes i förvar och skickades hem. Han tog sig in i landet igen via Mexiko, där han först fick vänta i 14 dagar.

Han är utlånad från SVT Väst till SVTs utrikesredaktion under året och skulle tillbringa två veckor i USA för att täcka upp för Stefan Åsberg. I stället blir det fem månader. Tre av de fyra sommarvikarierna som skulle till USA kommer inte in i landet på grund av reserestriktionerna och att ambassaden har varit stängd under våren och inte utfärdat nya visum. Så Fouad Youcefi jobbar kvar.

Samtidigt hemma i Sverige har Föreningen grävande journalister (FGJ), som Fouad Youcefi är ordförande för, allvarliga problem på grund av coronakrisen.

I mars tvingades FGJ stoppa årets Grävseminarium bara nio dagar före invigningen på grund av restriktionerna. Planen var först att flytta Gräv 20 i Borås till september i stället, men eftersom restriktionerna ligger kvar tvingades FGJ i veckan att besluta att ställa in det fysiska seminariet och satsa på ett digital seminarium: DigiGräv.

– Det kändes först tungt att ta det beslutet. Men nu när det har gått några dagar och vi börjar sätta ett nytt program så känns det bättre och bättre. Jag känner mig taggad och tror att det kommer att bli väldigt bra. Delar av programmet funkar inte på distans, så vi försöker plocka in nya delar – och det är klart att vi kommer att försöka få in programpunkter som handlar om coronapandemin.

Hur kommer det här att slå ekonomiskt?
– Det är ett allvarligt läge för föreningen. Vi var haft kostnader vi inte får tillbaka, och om alla deltagare kräver tillbaka avgiften så kommer det att bli problem. Föreningen grävande journalister är i branschens händer.

Vad talar för att ni kommer att klara det?
– Inför beslutet att göra ett digitaliserat Gräv tog vi kontakt med flera mediechefer som brukar skicka medarbetare till Gräv, för att höra deras inställning – som en omvärldskoll. Jag är väldigt glad över responsen från dem. Det är många som tycker att föreningen är viktig och att man tror på att ett digitalt seminarium kan fungera. Vi har inte fått några löften, men ett starkt stöd. Så jag tror och hoppas att vi får många deltagare och att vi kan behålla en stor del av anmälningsavgifterna.

– Hade vi fattat beslut om att ställa in hela seminariet och betala tillbaka alla avgifter hade föreningen riskerat konkurs.

Hur stor del av deltagaravgiften kommer de som anmält sig att få tillbaka?
– Vi vet inte det än. Vi återkommer med det den 12 augusti samtidigt som vi presenterar programmet.

Det låter som att du har fullt upp. Får du någon semester den här sommaren?
– Jag har haft en veckas semester, och sen har det varit en period som var lite lugnare, så jag är utvilad. Samtidigt som pandemin har drabbat så många, och det har varit en otroligt svår och märklig situation med protesterna den senaste tiden, så har det varit viktigt att bevaka det som händer i USA nu. Det har känts som en förmån för mig att få göra det. Men det här är en vår jag aldrig kommer att glömma.