”En exotisk grej att bläddra i papperstidning idag”

Jämtlands Tidning har fått ett utvecklingsstöd på 1 228 500 kronor från presstödsnämnden för projektet ”Ung medborgarjournalistik”. Syftet är samarbeten med ungdomar, samt att grunda en journalistisk bevakning av ungdomsfrågor.

Projektet vänder sig till barn och unga mellan 8–19 år och pågår fram till december 2019. Lotte Mjöberg är frilansjournalist och lärare som just nu leder projektet.

Slow journalistik för unga alltså, hur ska den se ut mer i detalj?

Annons

– Det handlar om att få unga intresserade av journalistik, det behövs för att få unga att intressera sig för att läsa dagstidningen. Exempelvis har vi haft olika workshops med dem och coachat dem att skriva egna artiklar. Det handlar om att handleda dem, diskutera ämnen, ton och redigering. I höst satsar vi på de lite äldre ungdomarna och har ett tiotal fasta medarbetare. Senast i morse samtalade jag med en samisk flicka på 14 år som vill skriva om samisk konfirmation. Det är jättekul, ett ungt perspektiv på livet i Jämtland, säger Lotte Mjöberg.

Betyder det här att ungdomar ska skriva artiklarna som publiceras?

– De skriver dem och sen bollar vi dem fram och tillbaka.

Hur mycket material ska de producera?

– Det brukar handla om minst en sida i varje nummer av tidningen och vi kommer ut en gång i veckan.

Vad går pengarna till? Får de betalt?

– De får betalt, och hur mycket beror lite på om det är ett reportage med eller utan bilder. Men det handlar om några hundralappar per text. Jag är frilansande redaktör också så delar av pengarna går till min lön. Sen har vi köpt fotoutrustning, appar, hyra av lokal för workshops och en massa annat.

Varför är det svårt för många medier att nå just unga? Det här är ingen ny fråga.

– Jag jobbar som lärare i svenska också på en årskurs 4-5a och där började jag ta med tidningen varje måndag. I början var det lite ”jaha vad är det här?” medan de bläddrade lite slött, men sen märkte jag hur det blev mer och mer intressant. För några veckor sedan så ville alla plötsligt ha den. Så man måste nog leda in ungdomarna på det här, sen kommer det. Det är nästan som det är lite av en exotisk grej för dem att bläddra i en papperstidning. 

Skulle du säga att de unga du träffar i dag är sämre förberedda kring källkritik idag än vad du var i samma ålder? Eller är det där en myt?

– De växer verkligen in i det här och suger till sig. Jag är imponerad av dem hur fort det går och hur villiga de är att lära sig. När jag var i den åldern och fick mitt första sommarjobb på Smålandsposten så visste jag knappt hur man skrev en artikel. Att bli coachad är viktigt tror jag, det blir en bra grund för dem. Men om de är bättre eller sämre på källkritik vet jag inte. Det finns också fantastiska möjligheter för unga idag med internet som min generation aldrig hade.