Efter AD-beslut Längre arbetstid men inte mer i lön
AD-domen om arbetstiden vid Norrländska Socialdemokraten i Luleå har fått konsekvenser även på andra tidningsföretag.Hittills har Journalistförbundet drivit fyra centrala förhandlingar och ytterligare en väntar i maj.
AD-domen om arbetstiden vid Norrländska Socialdemokraten i Luleå har fått konsekvenser även på andra tidningsföretag.
Hittills har Journalistförbundet drivit fyra centrala förhandlingar och ytterligare en väntar i maj.
– Att det inte blivit fler centrala förhandlingar beror på att vi begär förhandling bara om det finns omständigheter som går utöver vad som slogs fast i AD-domen, säger SJFs ombudsman Gösta Eklund.
Tvisten i Arbetsdomstolen handlade om ifall arbetsgivaren ensidigt kunde säga upp ett 20 år gammalt lokalt avtal om arbetstid, där vissa medarbetare arbetade 37,9 timmar i veckan, mot 40 timmar enligt det centrala avtalet.
AD ansåg att arbetsgivaren kunde säga upp det lokala arbetstidsavtalet på NSD vilket innebar att arbetstiden utökades med två timmar.
Domen gällde också om arbetsgivaren kunde beordra arbete på en sedan länge arbetstidsfri dag, som inföll på dag före tidningsfri dag. AD ansåg att de tidigare lediga dagarna skulle ses som ett uttryck för arbetsgivarens goda vilja som denne hade rätt att dra tillbaka. Det innebar att arbetstagarna har skyldighet att arbeta enligt ordinarie arbetstidsschema.
Fyra centrala förhandlingar har genomförts: på Hallands Nyheter, Expressen, Norrländska Socialdemokraten och Nya Wermlands-Tidningen. På Sundsvalls Tidning ska förhandlingen äga rum i maj.
På Hallands Nyheter slutade den centrala förhandlingen mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna i oenighet. Där kommer de redaktionella medarbetarna att schema- läggas på ”dag före röd dag”, till exempel dagen före Kristi himmelsfärds dag . Tidigare har de av hävd varit lediga dessa dagar. För journalisterna på Hallands Nyheter handlar det om fem arbetsdagar per år.
På Expressen har tvisten gällt ett avtal som skrevs 1994 i samband med att tidningen utökade utgivningen till alla dagar under året. I avtalet reglerades vilken kompensation som medarbetarna skulle få om de arbetade dessa utökade utgivningsdagar.
– Företaget har hävdat att avtalet gäller skiftarbetare. Medarbetare som jobbar dagtid, måndag till fredag, ska arbeta som vanligt dag före röd dag utan någon särskild kompensation, säger Fredrik Nejman, klubbordförande på Expressen.
På Norrländska Socialdemokraten har den centrala förhandlingen handlat om arbetsgivaren över huvud taget har rätt att förlänga arbetstiden, trots AD-domen, med hänvisning till en protokollsanteckning i det centrala avtalet från 1976 som säger: ”Avtalets bestämmelser får ej medföra försämring av nu gällande förmåner såvida detta ej föranledes av ändrade anställningsförhållanden”. Förhandlingen gällde också kompensation för den utökade arbetstiden.
– Förhandlingen slutade i oenighet, säger Gösta Eklund. Vi kunde inte bevisa att protokollsanteckningen skulle gälla i det här fallet. När den skrevs handlade det bland annat om restidsersättning i lokala avtal.
Också den centrala förhandlingen på Nya Wermlands-Tidningen i november i fjol slutade i oenighet. Där ville företaget förlänga arbetstiden för medarbetarna på nattredaktionen från 33,75 till 36,25 timmar. Taltidningens medarbetare, som också arbetar obekväm tid, fick en förlängning av arbetstiden med 4,25 timmar.
– Arbetsgivaren tyckte att han varit snäll som tidigare bjudit på arbetstid i samband med ändrad schemaläggning. Nu ville han ta tillbaka det, säger Lena Karlsson, klubbordförande på NWT. Men vi ser det som en förmån som man inte bara kan ta tillbaka hur som helst utan att kompensera den på något sätt.
På Sundsvalls Tidning handlar den kommande förhandlingen om att utöka arbetstiden för journalisterna på nattredaktionen utan att ge dem någon ekonomisk kompensation.
I paketet ingår en omorganisation på natten.
Företaget hävdar att nattskiften fått mindre att göra i och med att TV-tablåer samt in- och utriksessidor köps in färdiga. Antalet grafiker som arbetar i nattskiftlagen ska minskas och de övertaliga omplaceras till andra avdelningar.
– I samband med den omorganisationen vill arbetsgivaren utöka arbetstiden med två timmar i veckan för varje journalist på natten, berättar Tommy Klaar, avgående klubbordförande på Sundsvalls Tidning. I dag arbetar nattredigerarna 34 timmar i veckan. Nu vill företaget öka arbetstiden till 36 timmar utan att ge någon kompensation.
Tommy Klaar säger att klubben är beredd att diskutera omorganisationen och bemanningen på nattredaktionen. Men den vill att medarbetarna ska få kompensation för den utökade arbetstiden.
– Företaget förstår inte att när de driver den här frågan så hårt så får det konsekvenser för arbetsklimatet och för medarbetarnas vilja att ställa upp i krislägen. De kör över oss med AD-domen som tillhygge och skyller på TU. Men TU kan inte förbjuda Sundsvalls Tidning att träffa vettiga, lokala avtal.
