”Det var ett massivt arbete bakom”

Den nya folkbokföringslagstiftningen som infördes 2018 gjorde det straffbart, med upp till två års fängelse, att skriva sig på fel plats. Tanken var att lagändringen skulle slå mot organiserad brottslighet och mot välfärdsfusk. I måndags avslöjade Hem & Hyra att den i stället slår mot hemlösa som folkbokför sig på en postboxadress eller hos en bekant för att kunna ta emot post.

När lagen skulle införas utlovades ett skydd för hemlösa, så att de som inte har som syfte att utnyttja systemet inte heller skulle bli åtalade. Men så blev det inte, kan Hem & Hyra visa med sin granskning. Av de 123 åtal som väckts sedan 2018 rör 50 hemlösa, den enskilt största kategorin.

– Vi började arbeta med detta tidigt i höstas efter att vi hade kommit i kontakt med Mariam, som intervjuas i reportaget, berättar Kristina Wahlgren, lokalredaktör på Hem & Hyra i södra Skåne.

Annons

Hon och kollegorna Anders Paulsson och AnnaKarin Löwendahl kontaktade Åklagarmyndigheten och alla tingsrätter och begärde att få ut samtliga åtal med den nya brottskoden. Sedan byggde de en databas i Excel och började gå igenom fallen.

De kartlade alla åtal, läste alla polisutredningar och undersökte de misstänktas bakgrund, bland annat för att se om de förkom i någon annan typ av brottslighet och för att kunna gå till botten med deras motiv till den felaktiga folkbokföringen.

– Det var ett massivt arbete bakom. Vi behövde granska varje åtal och göra en bedömning om det handlade om en hemlös person eller ett försök till bidragsfusk, eller en separation, eller hotbild eller relationstrakasserier, och så vidare. Vi behövde läsa på nogsamt, för det fick inte bli fel. Men det visade sig att det faktiskt inte var så svårt att identifiera vilka personer som var hemlösa. Det tog bara lång tid, säger Kristina Wahlgren.

Hur var det att jobba med det här?
– Spännande men arbetsamt. Det är lätt att rapportera om kampen mot brottsligheten, det är svårare att granska den. Få andra hade gjort den här granskningen.

Varför tror du det?
– Det kräver mycket resurser och mycket tid och det är få redaktioner som har det. Sen träffar vi nog oftare personer som Mariam, än vad andra journalister på redaktioner gör. Vi rör oss ofta i den här typen av bostadsområden, men vi arbetar också med att skapa relationer och bygga förtroende för att få människor som är i utsatta situationer att vilja berätta. Det är helt avgörande i den här typen av granskningar.

Vad har ni fått för reaktioner på avslöjandet?
– Vi är fortfarande mitt upp i granskningen. Men många har reagerat med förvåning på att det faktiskt ser ut så här. Och många känner inte ens till att det är ett brott att skriva sig på fel adress. Vi har fått mejl från läsare och artiklarna har blivit flitigt delade och kommenterade i sociala medier. Och andra medier har också skrivit om adresskaoset.