Gå direkt till textinnehållet

Branschen tvivlar på att straffskärpning för hot får effekt

Mediebranschen ser positivt på att skärpa straffet för hot mot journalister – men tvivlar på att lagförslaget får tillräcklig effekt. Samtidigt är Journalistförbundet och Justitiekanslern negativa till förslaget om ett nytt grovt brott mot tystnadsplikt.

Idag går remisstiden ut för betänkandet ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner”, som i februari överlämnades till justitieminister Morgan Johansson och kultur- och demokratiminister Jeanette Gustafsdotter.

Utredningen föreslår att hot mot någon ”på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik” ska utgöra en straffskärpningsgrund. Förslaget välkomnades brett av mediebranschen.

– Vi förväntar oss att de som anmäler hot eller hat blir tagna på allvar av polisen, och att polisen kan satsa mer resurser på brott mot journalister och förstå varför det är ett samhällsproblem när journalister utsätts för hot. Åklagare kommer kunna göra ett bättre jobb, och vi förväntar oss därför fler fällande domar, sade Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i februari.

Ett 50-tal remissyttranden på betänkandet har kommit in. Såväl Utgivarna, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet ställer sig bakom förslaget att införa en särskild straffskärpningsgrund för den som hotar en journalist eller hens närstående. Däremot ställer de sug frågande till om förslaget är tillräckligt effektivt – en farhåga även kammaråklagare Fredrik Ingblad uttryckt. 

– Straffet för ofredande eller olaga hot mot journalister skulle höjas från 50 till 70-80 dagsböter eller från en månads fängelse till en och en halv. Det blir en ytterst marginell effekt, sade Ingblad nyligen till Journalisten.

”Det är osäkert om det är förändringar som har ett avskräckande värde. Dett behöver följas upp […]. Uppnås inte önskad effekt behöver diskussionen om införandet av ett nytt brott återupptas”, skriver Utgivarna i sitt remissvar.

Också Tidningsutgivarna understryker att det är ”angeläget att noga följa upp resultatet av den föreslagna straffskärpningsgrunden och, om den inte ger tillräcklig effekt, vara beredd att på nytt pröva frågan om en särskild straffbestämmelse”.

Utredningen har undersökt andra sätt att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister. Bland annat har den övervägt att införa ett nytt brott, ”brott mot fri åsiktsbildning”. Journalistförbundet ser många fördelar med att införa ett särskilt brott – bland annat skulle signalvärdet vara starkare än en straffskärpning – och anser att det alternativet bör fortsätta övervägas. Förbundet är dock positiv till den straffskärpning som nu föreslås.

Både Journalistförbundet och Tidningsutgivarna betonar i sina remissvar att tolkningen av vem som omfattas av den nya straffskärpningsgrunden inte får vara för snäv; frilansjournalister måste omfattas. ”Frilansare, debattartikelförfattare och andra som använder sin yttrandefrihet och driver opinion hos ett massmedieföretag har inte alltid ett direkt uppdrag för företaget, men det är för den fria åsiktsbildningen nog så angeläget att även dessa omfattas av skyddsintresset”, skriver TU.

Betänkandet föreslår också att straffskalan för brott mot tystnadsplikten skärps till böter eller fängelse i två år. En egen rubricering för grovt brott mot tystnadsplikten föreslås också, som ska kunna ge fängelse från sex månader till två år. Journalistförbundet avstyrker förslaget. Ett skärpt straffet för brott mot tystnadsplikten riskerar att driva på den oro för repressalier som redan finns hos många potentiella källor och uppgiftslämnare, och påverka demokratin negativt, anser förbundet.

Även Justitiekanslern är negativ till att införa ett grovt brott mot tystnadsplikt. JK saknar en analys av vilka effekter förslaget kan tänkas medföra för allmänhetens benägenhet att använda sig av sin meddelarfrihet.

JK tillstyrker förslaget om en ny straffskärpningsgrund, men ser problem med att det med det tillförs ännu en försvårande omständighet. ”En alltför lång katalog av exemplifierande straffskärpningsgrunder innebär en risk för att andra försvårande omständigheter som inte räknas upp får mindre betydelse”, skriver JK.

JO är inne på samma linje. JO delar visserligen utredningens uppfattning att det finns ett starkt samhällsintresse av att journalister ska kunna göra sitt jobb utan att hotas, men ser risker för rättssäkerheten med återkommande ändringar i brottsbalken som den som föreslås, eftersom de ”påverkar systematiken i den straffrättsliga regleringen“. Därför avstyrker JO förslaget om en ny straffskärpningsgrund.

Fler videos
Fler avsnitt