Aftonbladet frias för granskningen av hamburgerkedjan Max

Det var i februari som Max vd Richard Bergfors i ett klipp på Instagram meddelade att han skulle anmäla Aftonbladet. Tidningen hade publicerat vittnesmål från anställda och tidigare anställda om hygienbrister på Max restauranger.

Två anmälningar gjordes till Medieombudsmannen, en från Max och en från Richard Bergfors själv.

I beslutet gällande Bergfors anmälan skriver Medieombudsmannen att kritiken främst riktades mot företaget, och inte mot anmälarens person eller privata angelägenheter. ”Anmälaren förekommer alltså i publiceringarna endast i egenskap av vd och som främsta företrädare för bolaget får han i sammanhanget tåla den aktuella kritiken och granskningen”. Både MO och MEN friar tidningen.

Annons

När det gäller företagets anmälan har MO endast mandat att utreda rätten till rättelse eller genmäle. ”Vid den prövningen tittar jag på om det förekommer allvarlig kritik som företaget inte har fått möjlighet att svara på, alternativt om det förekommer konkreta och betydande faktafel som tidningen, trots påstötning om rättelse, inte har korrigerat”, skriver MO.

• När de gäller bemötande i publiceringarna skriver MO: ”Jag kan konstatera att företaget löpande har fått ett stort utrymme att få ge svar på de kritiska uppgifterna som publicerats. […] Utrymmet företaget fått står i rimlig proportion till de kritiska uppgifterna. Jag har därför inte någon erinran mot hur tidningen hanterat bemötandefrågan.”
• När det gäller genmäle i efterhand skriver MO att det som huvudregel förutsätts att anmälaren själv vänt sig till mediet med en sådan begäran, och att Max ”via en mediebyrå har begärt att få publicera en annons i tidningen där företaget bemötte påståendena i artiklarna. Begäran nekades av Aftonbladet, enligt anmälaren eftersom tidningen krävde ändringar i texten. Eftersom företaget har fått utrymme att bemöta de kritiska uppgifterna i publiceringarna anser jag att någon uppföljande publicering inte kan krävas av mediet.”
• När det gäller rättelse skriver MO: ”De påstådda fel som företaget har lyft fram avser huvudsakligen uppgifter som anonyma, före detta, anställda berättat om för tidningen. Det är inte MO:s roll att avgöra vad som är korrekt eller inte i de anmälda artiklarna. I fall där ord står mot ord är det en nästintill omöjlig uppgift. Det jag kan pröva är om tidningen har haft en skyldighet att publicera en rättelse ur ett medieetiskt perspektiv. För att det ska föreligga en medieetisk skyldighet att införa en rättelse ska det handla om konkreta fel som inte är obetydliga. […] Även om det är tydligt att anmälaren och de intervjuade personerna i artiklarna har olika uppfattning om de påstådda bristerna är dessa inte av sådan art och omfattning att det krävts rättelse ur ett medieetiskt perspektiv.”

MO och MEN friar Aftonbladet.