50 år sedan gejternas gejt
Den 17 juni har det gått 50 år sedan Watergateskandalen briserade med inbrottet i Watergatebyggnaden i Washington DC – och som genom granskande journalistik fällde USAs president Richard Nixon.
Watergateskandalen behöver ingen närmare presentation. Det är den grävande journalistikens zenitpunkt, gejternas gejt, och suffixet är fortfarande levande i språket – nyligen i den så kallade #Swedengate.
Att två journalister, Carl Bernstein och Bob Woodward på Washington Post, kunde fälla USAs president genom undersökande journalistik och att bita sig fast i storyn under två års tid förändrade allmänhetens och journalisternas syn på journalistik – men också journalistkåren.
Medieforskaren Matt Collette har visat att Washington Posts granskning ledde till att helt nya grupper av unga människor sökte sig till journalistiken – ambitiösa, samhällsengagerade idealister som ville avslöja missförhållanden och granska makten. Samma utveckling går att se i hela västvärlden, där den grävande journalistiken växte sig starkare med den nya generationen journalister under 1990-talet.
I Sverige var journalistkåren splittrad i synen på undersökande journalistik under 1980-talet, men idag genomsyras kåren av granskningsidealet, har studier från JMG i Göteborg visat. En förklaring är sannolikt ”Watergategenerationen”.
Spelet om Watergate
Watergatehistorien finns sedan 2019 som brädspel, och Journalisten återskapade hela skandalen med chefredaktör Helena Giertta som Washington Posts chefredaktör och reportern Johannes Nesser som Richard Nixon.
Recension: ett kul och lärorikt spel (hela Watergatehistorien ingår i regelhäftet) med vissa speltekniska problem. Ett parti tar cirka 45 minuter att spela. Vem vann? Chefredaktören förstås. Hrm.
