Journalistik borde skyddas

För mycket? Nej. Vi möter ett nytt virus, som drabbar äldre och sjuka mycket hårt och där man sett förfärande scener från omvärlden. Oron och informationsunderskottet hos vår publik är enormt. Och vi svarar på det behovet.

Självklart finns det mindre lyckade publiceringar och exempel på överdrifter. Men vi är inte nära en medial hysteri och mediernas rapportering är hittills sansad, om än i högt tonläge. Skapar vi en självuppfyllande profetia med våra larm om kris? Det kan vi inte veta och inte heller ta hänsyn till. Vi ska tänka relevans och sans.

Särskilt väl har mediernas liverapportering fungerat, och SVTs chatt med frågor till experterna kan kanske i sig ha räddat liv. 

Annons

Virussmittan skapar som vi vet, inte bara problem för sjukvården och hälsan. Många företag särskilt i besöksnäringen är nära konkurs eller har redan konkursat. För mediebranschen befarar man ett katastrofalt ras av annonsintäkter, som redan börjat. Upp till 60 procents tapp, spår TU. Blir det verklighet kan närmare en tredjedel av journalisterna på lokaltidningarna bara inom Mittmedia sägas upp. Ekonomiskt särskilt sårbara tidningar kan läggas ner.

Kulturministern har uppvaktats av medieföreträdare och Journalistförbundet. Signalerna om extra stöd verkar positiva. Om det handlar om en kortare tid, så tycks det finnas en vilja att stödja även mediebranschen. Men med hur mycket, hur länge och vilka som kommer att få ta del av det vet vi inte i skrivande stund.

Under tiden har man lyckats förhandla fram ett avtal om korttidsarbete. En bra lösning för att minska lönekostnaden. Det kommer säkert hjälpa en del. DNs chefredaktör Peter Wolodarski twittrade i förra veckan ett tack till Journalistförbundet, och menade att avtalet kommer att rädda många jobb. Jag hoppas att han har rätt.

Problemet är att när bevakningen är så intensiv som nu, så blir det svårt att låta personalen jobba mindre. Just nu behövs ju alla krafter till att bevaka olika vinklar av sjukdomen covid-19 och dess konsekvenser, samt förstås all annan viktig bevakning.

Vi är många i framför allt Stock­holms­området som vant oss vid att arbeta hemma som en konsekvens av viruset. Men i vår bransch finns många frilansar som gjort detta i åratal. De får nu se uppdrag försvinna och kassan sina. Det pågår arbete för att hjälpa även egenföretagare. Frågan är även här hur fort den rätta medicinen kan ges.

När detta skrivs kan friska under 70, som inte är i riskgrupp och inte har några som helst symtom fortsätta leva relativt normalt, enligt Folkhälsomyndigheten. När den första chocken släpper kanske det också blir så, eller också blir det nya restriktioner. Viruset och sjukdomen har fört med sig att ingen kan veta vad som händer framåt. Vi får lita på expertmyndigheterna och göra det vi är bäst på – journalistik. 

Sen när det värsta är över, hoppas jag att stödpaketen räckt för att medierna inte ska ha drabbats av den katastrof som nu befaras. 

Nu ska MSB komma med besked om vilka grupper som ska undantas om skolor eller förskolor stängs. Jag utgår från och hoppas att journalister blir en del av de som räknas som samhällsbärande. Public service har en särställning i beredskapen, men fler bör ingå i gruppen som nu ska skyddas. 

För medborgarna är journalistik – inte bara information – samhällsviktigt i kristider.

STICK
 

SAMHÄLLSVIKTIGT ARBETE
När lokalredaktionerna återkommer efter att ha plockats bort en efter en, möts reportrarna av kärlek. Så viktigt är det att ens bygd bevakas och blir en del av tidningen på allvar. Vi åkte till Jokkmokk och Storuman, vita fläckar som tack vare ett nytt mediestöd har fått tillbaka sina redaktioner.
Journalistik är nödvändigt i ett samhälle för att medborgare fullt ut ska kunna delta och påverka utvecklingen och vardagen. Det syns särskilt tydligt när vita fläckar åter får färg.