”Även svenska politiker låter som Trump”
LEDARE Vi har en tendens att underskatta våra inhemska populister och extremister. Vi tänker att det inte kan bli så farligt här, att de inte menar vad de säger. De senaste månaderna i USA visar att det är farligt önsketänkande.
Under ett tal på det amerikanska Justitiedepartementet den 14 mars kallade presidenten Donald Trump landets tidningar och tv-kanaler korrupta och olagliga. Han sade också att det inte är någon skillnad på dem och ”en högt betald politisk operatör”.
Obehagligt, tycker de flesta demokratiskt sinnade i Sverige. Men det låter faktiskt väldigt likt Jimmie Åkesson när han efter Kalla faktas granskning Undercover i trollfabriken påstod att det pågick ”en gigantisk, inhemsk påverkansoperation från det samlade vänsterliberala etablissemanget”.
Vi har en tendens att underskatta våra inhemska populister och extremister. Vi tänker att det inte kan bli så farligt här. Vi tänker att de inte menar vad de säger. Men de senaste månaderna i USA visar att det är farligt önsketänkande.
Richard Jomshof, fram till nyligen justitieutskottets ordförande, skrev 2015: ”Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.”
Sverigedemokraterna har i sin eftervalsanalys kommit fram till att partiet efter Kalla faktas granskning gjorde ”en felaktig bedömning vad gäller möjligheten att motivera människor att rösta genom att attackera media”. Partiet har inte ändrat åsikt, men det svenska folket var inte redo för budskapet. SD borde ha ”anpassat sin retorik efter det rådande läget” för att tala Jomshofska.
Lättast att komma åt för politikerna är public service, som de kan påverka genom ägandet och finansieringen. I styrelsen för public services förvaltningsstiftelse sitter sverigedemokraten Linus Bylund som tidigare sagt att journalister är ”denna nations fiender”. Han har föreslagit att enskilda journalister ska kunna straffas för sin ”partiskhet”. ”Det är ingen som blir av med lönen i två månader, eller får sparken. Det hotet måste finnas där”, sade han i en intervju med tidningen Fokus 2020. Det liknar vad Donald Trump sade på Justitiedepartementet – att det borde gå att komma åt journalister med ny lagstiftning.
Inför den senaste public service-utredningen skrev Tidöpartierna att en övergripande målsättning är att legitimiteten ”ska stärkas hos dem som i dag saknar förtroende för, eller inte har någon relation till, public service”. Det kan, inte minst mot bakgrund av vad som nu sker i USA, visa sig vara en farlig väg. Om halva befolkningen hänger sig åt vansinne kan det inte vara mediernas roll att anpassa sig. Public service ska givetvis fortsätta försöka nå alla grupper, men journalistiken ska inte ge sig in på populismens planhalva. Vissa saker kan man inte jamsa med i, vare sig som politiker eller journalist. Då är ökad polarisering faktiskt att föredra.
Vad Sverigedemokraterna vill göra om de får fria händer behövs det ingen kremlologi för att uttyda. Frågan måste ställas till M, KD och L: Vill de vara en del av Trumpismen eller erbjuda ett alternativ till den?
Ledarstick
Samtidigt i SD:s framtidsland
Dagen efter Trumps tal på Justitiedepartementet i USA höll Ungerns premiärminister Viktor Orbán ett tal på landets nationaldag den 15 mars. Han pratade då om en ”skuggarmé” som ska elimineras, bestående av journalister, domare och politiker betalda av USA och Bryssel. ”Efter dagens firande kommer den stora påskstädningen, eftersom de här insekterna har överlevt vintern. Vi kommer att eliminera hela skuggarmén”, sa han bland annat. Ungern brukar framhållas som ett föregångsland av Sverigedemokraterna.
Voice of Europe
Donald Trump har undertecknat en presidentorder för att stoppa finansieringen av Voice of America, Radio Free Europe och Radio Free Asia, som tillsammans når över 400 miljoner människor. Voice of America har funnits sedan 1942 och var en viktig nyhetskälla i de kommunistiska länderna. Radio Free Europe och Radio Free Asia sänder nyheter till länder med auktoritära regimer, som Ryssland och Kina.
Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka. Därför borde EU nu aktivt verka för att skapa ett alternativ, kanske ett ”Voice of Europe”.
Tack för ledaren “Även svenska politiker låter som Trump”. Den värmde och gav energi!
Det är en dålig ledare. Varför? Därför att “stärka legitimiteten” inte alls är samma sak som “anpassa sig till halva befolkningens vansinne”.
Det är en vantolkning och en glidning som är intellektuellt ohederlig.
Legitimitet går att få genom att ta upp ämnen som folk tycker är viktiga. Men man behöver inte för den sakens skull hålla med om folkets åsikter eller synpunkter.
Dessutom är ledaren kort och onyanserad och går inte på djupet så mycket. Det skrivs lite om SD och Ungern, men ingenting mer i detalj eller djupgående om varför Sveriges demokrati skulle vara hotat eller varför Sverige snart skulle kunna bli som USA. Så det hela är oerhört vinklat och överdrivet.
Angående censur och bristande yttrandefrihet så har ju Journalisten flera gånger tidigare valt att inte publicera mina kommentarer, för övrigt. Först hade de ingen anledning till det – och därefter började de “behandla kommentarer som insändare” vilket alltså betyder att de utifrån subjektiva och kanske godtyckliga kriterier väljer bort och gallrar.
Med tanke på hur vänsterlutande en del innehåll i SVT och Sr ändå är, inte minst i P3, förstår man SD:s frustration. Men samtidigt är det viktigt att slå vakt om principen att public service är oberoende. Men för att Public service ska fungera väl måste de ju också ta sig i kragen och sluta upp med att vara så vänsterlutande och feministiskt, något som ibland blir oerhört tydligt. Staten ska inte styra, men SVt och SR måste själva skärpa sig och ge utrymme för fler åsikter och synvinklar. Hela kulturetablissemanget och artisteliten är ju också väldigt vänster (eller nästan hela) och identitetspolitiskt vänster och dessa är ju ofta med i olika SVT-produktioner som är en blandning av nöje och opinionsbildning där de får ganska fritt spelrum. Man behöver inte nämna några namn, men det finns ju många som avslöjar var de står ganska fort. Särskilt mycket om välfärdsfrågor har de kanske inte att säga så ofta, det är väl för jobbigt och krångligt (eller så är de för fega eller ointresserade för den typen av frågor), men däremot om feminism och invandring och andra identitetspolitiska frågor. Någon som är tydligt höger ser man ju mer sällan i SVT-program som är någon blandning mellan underhållning och opinionsbildning. Kritiken är ofta stark, men det händer inte så mycket. Konservativa profiler finns knappt i SVT-program. Det är för ensidigt. När det gäller nyheterna är det bättre än alla underhållningsprogram (och för några år sedan försökte väl en uppenbart feministiskt lagd person försvara könskvotering av bidragen i melodifestivalen), men ibland går det för långt åt vänster med SVT:s nyheter också. De borde ju försöka få ordning på sig själva. Staten bör ej lägga sig i, men SVT måste själva försöka få en bättre blandning av åsikter och perspektiv.
Sådana här debatter ska inte föras anonymt. Det är fegt.