”MO-anmälningar bättre utan AI”

Jag hade sett ett antal liknande den senaste tiden: ”Vill du att jag också gör en kortare och mer rakt-på-sak-version?”, eller ”Säg om du vill ha en mer neutral myndighetsstil, så justerar jag den direkt?”

Det tog ett tag innan jag begrep att det var formuleringar som anmälarna missat att radera när de kopierat sina texter från någon AI-chattbot in i anmälningsformuläret på Medieombudsmannens sajt.

På senare tid har jag också sett hur allt fler anmälningar från privatpersoner är slående formellt skrivna, med formuleringar av typen: ”Härmed hemställer jag att Medieombudsmannen genom prövning fastställer huruvida det anmälda mediet har åsidosatt god publicistisk sed samt, vid konstaterad överträdelse, meddelar fällande beslut.”

Att AI-chattbotar är här för att stanna förvånar ingen, men att de så snabbt skulle sudda ut människors egen formuleringskonst har överraskat åtminstone mig. Det är knappast en vågad gissning att över hälften av MO-anmälningarna inom kort kommer att vara filtrerade genom ChatGPT eller motsvarande verktyg.

Som MO prövar jag publicitetsskadan som drabbat den enskilde och jag har satt stort värde på att få anmälarens upplevelse berättad så direkt från hjärtat som möjligt. En måhända kort men naken och rak berättelse om en upplevd kränkning, även om den kommer från en person utan vana att formulera sig, är ovärderlig för att förstå hur en publicering kan slå mot en människa. Den berättelsen, filtrerad och juridifierad genom en chattbot, blir inte lika värdefull i den medieetiska prövningen.

På samma sätt har det under en tid varit en tydlig trend att allt fler anmälare använder sig av advokater i kontakten med MO. Även i de fallen är den direkta berättelsen inte sällan utbytt mot en ytterst ordrik inlaga med hänvisning till paragrafer och lagtext, författad av en advokat som förmodligen är mycket skicklig på juridik men inte alls lika välorienterad i pressetik.

Vad gör då detta med människors möjlighet att få en god prövning i det medieetiska systemet? Så klart är det inte enbart av ondo. AI-botarna kan säkerligen hjälpa personer som är ovana vid att formulera sig, eller som tycker det är svårt att ha kontakt med granskande instanser, att våga anmäla. Kanske är de en delförklaring till den kraftiga ökningen av anmälningar de senaste åren, där antalet nära nog fördubblats. Och en advokat kan förstås, för den som har råd och vill spara tid, vara ett stöd och en lots genom prövningsprocessen.

Med detta sagt är det ändå något som går förlorat när anmälarnas ord knådas genom ett AI-verktyg eller en advokatbyrå. Etik är inte juridik. Den medieetiska prövningen handlar om att bedöma skada – inte som i domstolarna, att slå fast skuld kopplat till en särskild lag.

Mitt råd till anmälare är därför: skriv helst själv din egen berättelse om hur en tuff publicering drabbat just dig. Om du har ont om tid och gott om pengar kan du använda en advokat, men välj i så fall någon som har god kunskap i att hantera medie­etik – de finns. Känner du dig osäker i ditt skrivande eller att det är krångligt att hålla på med inlagor, använd en AI-bot. Dessa generativa verktyg kommer garanterat att bli vassare på medieetik ju mer inlärningstid de får.

Men om du får frågan: ”Vill du att jag gör texten mer formell, eller en striktare, mer juridisk version? – besvara den då med ett vänligt men bestämt: ”Nej tack!”

Fotnot: Här finns Medieetiska nämndens fällningar och här finns Granskningsnämndens fällningar.