”Sverige behöver en arabisk medieplattform”
Debatt SVT, SR och UR borde lansera en gemensam plattform med innehåll på flera språk. Lokala medier behöver analysera befolkningen och skapa medieinnehåll för de största språkgrupperna. Det är inte bara en fråga om rättvisa och representation, utan en strategisk nödvändighet för att motverka desinformation och främja social sammanhållning. Behovet är särskilt stort när det gäller arabiska, som idag är det näst mest talade språket i Sverige.
Att vara en erfaren journalist i sitt hemland innebär inte nödvändigtvis att man enkelt hittar sin plats på den svenska mediemarknaden. Sverige är känt för sin yttrandefrihet och sitt stöd för mångfald, men det finns fortfarande utmaningar när det gäller en rättvis representation av olika samhällsgrupper i medierna. Många utrikesfödda journalister – särskilt arabisktalande – möter betydande hinder för att etablera sig inom svensk media.
Outnyttjad kompetens måste tas till vara
Det finns idag ett stort antal arabisktalande journalister, manusförfattare, regissörer, skådespelare och kreatörer i Sverige – många med lång erfarenhet och framgångar i sina hemländer. Trots sin kompetens och sina meriter har många av dem svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, framför allt inom medie- och kultursektorn. Detta beror inte på brist på kompetens, utan snarare på bristen på medieplattformar där de kan verka och bidra. Många redaktioner saknar resurser eller mångfaldsstrategier som möjliggör anställning av dessa talanger. Resultatet är att en värdefull resurs – full av perspektiv, språkkompetens och kulturell förståelse – förblir outnyttjad i ett samhälle som samtidigt talar om behovet av inkludering och representation.
Arabiska: näst största språket – utan verklig medieplats
Arabiska är idag det näst mest talade språket i Sverige efter svenska, med hundratusentals utlandsfödda som har språket som modersmål. Det finns ett behov av att stärka det arabiskspråkiga innehållet inom svensk public service genom ett ökat resursstöd. Många av dessa invånare är födda utomlands och bidrar till public service-avgiften, vilket gör det tydligt att det finns en diskrepans mellan deras andel av befolkningen och det medieutbud som erbjuds på deras modersmål.
Lokalmedia måste spegla samhällets mångfald
Mot bakgrund av det begränsade utbudet av arabiskt och annat innehåll på minoritetsspråk i svensk media är det avgörande att lokala medier analyserar sin befolkningssammansättning mer noggrant och anpassar sitt innehåll därefter. Frågor som bör ställas är: Hur många talar andra språk än svenska? I vilka ålderskategorier? Och var kommer de ifrån? Genom exempelvis veckovisa program, musik, reportage eller dagliga nyhetssändningar på olika språk kan man skapa en känsla av tillhörighet och underlätta integrationen för nya invånare. Mångfalden bör inte begränsas till arabiska – utan spegla befolkningssammansättningen i varje region. Att anställa journalister och medarbetare med olika bakgrunder inom lokalmedia bidrar till att lyfta fram flera perspektiv och underlättar kontakten med grupper som annars inte alltid kommer till tals. Ofta ser vi att samma personer återkommer som gäster i program eller intervjuer. Det beror till stor del på att det saknas redaktionella resurser från de grupper som ska representeras – personer som har nätverk och kännedom om olika delar av samhället. Detta gäller inte bara radio, utan också lokala redaktioner inom andra medier. Till exempel skulle en daglig nyhetsminut på det största invandrarspråket i regionen kunna hjälpa till att nå ut till hela befolkningen med viktig samhällsinformation. Genom att använda statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för varje län kan man på ett strategiskt sätt bygga ett medieinnehåll som speglar det verkliga Sverige – ett Sverige präglat av mångfald.
Vikten av flerspråkiga avdelningar inom svensk media
Att ha medieavdelningar på flera språk är inte en lyx, utan en nödvändighet i dagens Sverige. Det räcker inte längre att utveckla dessa redaktioner enbart inom radio – utvecklingen måste följa den tekniska utvecklingen och publikens förändrade beteende, där allt fler vänder sig till sociala medier och digitala plattformar för att ta del av nyheter och samhällsinformation. I detta sammanhang blir ett samarbete mellan Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) mycket viktigt. Genom att gemensamt lansera en digital plattform med innehåll på flera språk, kan man erbjuda lättillgänglig information till olika målgrupper och samtidigt ge journalister större kreativ frihet att producera text-, ljud- och videomaterial utan att begränsas av ett visst antal sekunder, minuter eller tecken. En sådan satsning skulle leda till en större och mer lojal publik – både vad gäller läsare, lyssnare och tittare. Detta är fullt möjligt, eftersom det redan idag finns kompetenta journalister med olika språkbakgrunder inom dessa tre public service-organisationer.
Om vi till exempel talar om den arabiskspråkiga målgruppen, uppstår en viktig fråga: Hur ska svensk media lyckas fånga det arabisktalande publikens intresse i Sverige, när det redan finns omkring 1500 till 1800 kanaler tillgängliga via satellit på Nilesat? Svaret ligger i att erbjuda kvalitativt, relevant och Sverigeanpassat innehåll som fyller ett informationsbehov och bygger förtroende.
Arabisktalande media riktad till en publik utanför Sveriges gränser
Utöver den inhemska mediesituationen finns ett växande behov av svensk media på arabiska riktad till den bredare arabisktalande publiken utanför Sverige. Detta är särskilt viktigt i tider då desinformation och missvisande nyheter om Sverige sprids i vissa mediakanaler som prata arabiska. En trovärdig svensk arabisk nyhetskanal som kan ge korrekt information och kontext är avgörande för att motverka förvrängda bilder och missförstånd.
Desinformationens kraft i frånvaron av en trovärdig röst
Felaktiga påståenden om Sverige har under senare år spridits i medier och sociala plattformar, såsom att Sverige ”stödjer bränning av Koranen” eller ”kidnappar muslimska barn”. Trots att dessa påståenden saknar grund har de lett till starka reaktioner, bland annat demonstrationer och attacker mot svenska intressen. I avsaknad av en trovärdig arabiskspråkig mediekanal som kan förklara lagar, kulturella och historiska sammanhang, blir det lätt att publiken vilseleds.
Fakta talar sitt tydliga språk – arabisktalande är en betydande del av Sverige
Fakta visar tydligt att enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har över 197 000 personer från Syrien invandrat till Sverige under de senaste 24 åren, följt av nästan 138 000 från Irak. Tillsammans med tiotusentals från länder som Libanon, Egypten, Marocko, Palestina och Sudan utgör arabisktalande en av de största språkliga minoriteterna i landet. Detta understryker behovet av ett starkt och nyanserat svenskt medieinnehåll på arabiska – inte bara som integrationsverktyg, utan också som en demokratisk rättighet. Ett medielandskap som speglar denna befolkning är avgörande för att skapa förtroende, motverka desinformation och främja tillhörighet i ett mångkulturellt Sverige.
Inre mångfald inom språkgemenskaper – en förutsättning för inkluderande journalistik
När ett språk talas i flera olika länder innebär det inte att språkgruppen är homogen. Tvärtom, varje land, region eller samhälle som talar språket bär på unika erfarenheter, perspektiv och kulturella referensramar. Vi talar här inte om dialekter, utan om vikten av mångfald i perspektiv och innehåll – i rapporteringen, i vilka som intervjuas och i vilka röster som får höras i nyhetsflödet. För att journalistiken ska bli verkligt inkluderande och spegla hela språkgruppens komplexitet, krävs det att redaktionerna sammansätts på ett sätt som beaktar detta inre mångfald. Detta är avgörande både för den redaktionella kvaliteten och för publikens förtroende. När flera synsätt får ta plats skapas en bredare och mer nyanserad nyhetsrapportering som bättre representerar det samhälle vi lever i.
Ett strategiskt nationellt behov
Att etablera en svensk-arabiskspråkig medieplattform är ingen lyx, utan en strategisk investering i demokrati, integration och samhällsfred. Sverige kan bli förebild med en professionell, neutral och humanistisk kanal som når både inom och utanför landets gränser.
Arabiskspråkiga medier: Perspektiv, inflytande och ansvar
Det finns ett brett spektrum av arabiskspråkiga TV-kanaler och medieplattformar från olika delar av världen, med varierande inriktningar och ägarförhållanden. Bland välkända kanaler finns BBC Arabic (Storbritannien), France 24 Arabic och Monte Carlo Doualiya (Frankrike), DW Arabic (Tyskland), Al Hurra och CNN Arabic (USA) samt i24NEWS Arabic (Israel/Frankrike). Dessutom finns kanaler kopplade till Ryssland som RT Arabic, Kina som CCTV Arabic, Iran som Al-Alam / Iran Arabic, samt andra kanaler som speglar olika perspektiv. Det är värt att notera att vissa av dessa kanaler har bidragit till att stärka demokratiska värderingar och pressfrihet, medan andra ibland kan ha spridit missvisande information, inklusive uppgifter som riktats mot Sverige. Detta kräver vaksamhet och kritiskt förhållningssätt från mediekonsumenter och samhällen. Det är viktigt att understryka att Sverige som nation värnar om oberoende, opartisk och trovärdig journalistik. Syftet med denna genomgång är att ge en heltäckande bild av medielandskapet som finns tillgängligt för arabisktalande världen över, inte att uttrycka stöd för någon särskild politisk agenda. För svensk media är det avgörande att erbjuda relevant och anpassat innehåll som möter behoven hos den arabisktalande publiken i Sverige, samtidigt som man upprätthåller de demokratiska värderingar som landet bygger på.
För att effektivt nå personer med flerspråkig bakgrund är det avgörande att erbjuda information på deras modersmål, vilket stärker kommunikationen och bryter ner språk- och kulturbarriärer. Många av dessa individer har upplevt flera krig och levt under repressiva, auktoritära regimer där internet, satellit-tv och mobiltelefoner varit begränsade eller förbjudna, och ofta har det funnits endast en statlig tv-kanal med strikt censur. Dessutom har vissa svårt att skilja mellan sanna och pålitliga informationskällor och vilseledande eller opålitliga sådana, vilket gör dem sårbara för felaktig information och extremistiska idéer. Denna bakgrund understryker det akuta behovet av oberoende och pålitliga medier som kan erbjuda mångsidigt och opartiskt innehåll. Genom att säkerställa att dessa grupper får tillgång till korrekt och relevant information på sitt eget språk, främjar vi inte bara deras integration och aktiva deltagande i samhället, utan stärker också demokratins fundament i hela samhället. Att investera i ett inkluderande och flerspråkigt medielandskap är inte bara en fråga om rättvisa och representation, utan en strategisk nödvändighet för att motverka desinformation, främja social sammanhållning och bygga broar mellan människor och kulturer. Här har Sverige en unik möjlighet att visa vägen och vara en förebild i hur mångfald och demokrati kan förenas och stärkas genom språk och media.
Ameer Al-Hasoon, journalist och programledare, verksam inom svensk och arabisk media. Har jobbat på bland annat Ekot/Radio Sweden och P4 Sörmland.
Av flera viktiga skäl finns ett tydligt behov av en arabisk plattform inom public service i Sverige. En sådan plattform skulle kunna främja inkludering, stärka informationsspridningen och öka delaktigheten i samhället. Samtidigt framstår det som svårt att genomföra ett sådant initiativ under den nuvarande regeringen, där en mer exkluderande inriktning präglar politiken.
Ett mycket viktigt och välformulerat inlägg som lyfter en fråga som ofta hamnar i skymundan. Att skapa en stark arabiskspråkig plattform i svensk public service är inte bara en fråga om representation, utan om demokrati, sammanhållning och att bygga förtroende i hela samhället. I en tid där desinformation lätt sprids behövs just denna typ av satsningar – för att alla som lever här ska kunna ta del av korrekt, relevant och inkluderande information. Tack för att du sätter ord på något som angår oss alla.
En fin och viktig artikel!
Äkta integration börjar med att Sverige accepterar att dela andra nationaliteters talanger och erfarenheter, vilket i sin tur påverkar Sverige positivt.
Att starta en svenskarabiskspråkig medieplattform är en viktig satsning för att stärka demokrati, integration och samhällsfred. Med en professionell, neutral och humanistisk kanal kan Sverige bli ett föredöme, både nationellt och internationellt.
Jag hoppas att denna artikel får uppmärksamhet och studeras av de som är ansvariga för journalistik och media i Sverige.
Är det inte bättre att de lär sig svenska då det är det officiella språk vi ska använda i landet?
Jag håller med Ameer om att Sverige verkligen behöver en svensk-arabisk plattform.
Personligen känner jag till många arabiska kompetenser vars röster inte hörs och vars kunnande inte tas till vara.
Vi behöver dessa röster för att stärka den demokratiska inriktningen bland invandrare, i stället för att de utnyttjas av plattformar utanför Sverige – plattformar som ibland till och med motarbetar det svenska demokratiska systemet och samarbetar med Sveriges fiender.
Tack till alla som engagerar sig i denna viktiga fråga.
Det skulle vara ett utmärkt steg för att främja integration och öka kunskapen om laggar och regler. Det kan också bidra till att minska våld i nära relationer och förhindra att människor dras in i brottslighet genom att ge riktad information på modersmål och öka medvetenhet om risker.
En arabiskspråkig medieplattform kan vara värdefull – men bara om den prioriterar att förklara Sveriges lagar, sekulära rättssystem och jämställdhetsprinciper, och kontrasterar dessa mot sharialagar.
Förståelsen för svensk lag och kultur är grunden för integration och sammanhållning, framförallt förståelse för att religionsfrihet skyddar tro, inte parallella rättssystem som tex sharialagar.
Jag tycker det här är en fantastisk och viktig idé. Som arabisktalande i Sverige ser jag varje dag hur bristen på trovärdig information på vårt språk skapar missförstånd, oro och ibland till och med splittring. En svensk-arabisk medieplattform skulle ge människor möjlighet att förstå samhället bättre, känna sig inkluderade och vara en del av debatten. Den skulle också lyfta fram den kompetens och erfarenhet som många arabisktalande journalister och kreatörer redan har, men som idag inte tas tillvara. Det här handlar inte bara om språk – det handlar om att bygga tillit, skapa gemenskap och ge alla en chans att delta i det demokratiska samtalet.
Det här inläggen är egentligen bara ett uttryck för språklig egoism. Om alla fokuserade på att lära sig svenska (utan att förringa arabiskan) skulle det här så småningom bli ett icke-problem.