Stephen Lindholm: Stoppa attacken mot den svenska grundlagen

26 augusti, 2002

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

EU-kommissionen skissar på ett förslag som kan sätta den svenska tryck- och yttrandefriheten ur spel. Enligt förslaget kan till exempel en svensk journalist som skriver om Berlusconi stämmas och dömas enligt italiensk lag.

EU-kommissionen skissar på ett förslag som kan sätta den svenska tryck- och yttrandefriheten ur spel. Enligt förslaget kan till exempel en svensk journalist som skriver om Berlusconi stämmas och dömas enligt italiensk lag.

Jag kräver att de politiska partierna bekänner färg före valet. Är ni beredda att göra allt som står i er makt för att stoppa denna attack mot Sveriges grundlag?

Utkastet från kommissionen heter på knöligt juridiskt språk ”EU-förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser”. Som ni alla vet gäller en EU-förordning omedelbart när den har antagits av ministerrådet. Den ersätter med omedelbar verkan alla nationella lagar och grundlagar i medlemsländerna. Denna förordning är även tänkt att gälla i de stater som söker medlemskap i EU.

Förslaget om lagval har till syfte att reglera vilket lands lag som ska gälla vid till exempel ärekränkning och kränkning av privatlivets helgd.

I artikel 7 i förslaget står att det är lagen i det land där den som lidit skada bor som ska tilllämpas. En korrupt italiensk politiker kan stämma en svensk journalist enligt italiensk lag vid en italiensk, svensk eller annan domstol för en artikel som publicerats i en tidning som utgivits i Sverige.

Denna domstol ska döma enligt italiensk lag. En tysk förbundskansler som inte vill att det spekuleras om hans hårfärg kan på samma sätt stämma en svensk journalist enligt tysk lag och så vidare.

Svensk lag

Det svenska systemet med ansvarig utgivare som ensam står till svars för innehållet i tidningen kommer bara att gälla om någon bosatt i Sverige stämmer en person enligt svensk lag.

Vad som är tillåtet att publicera enligt svensk tryck- och yttrandefrihet blir betydelselöst om stämningen görs enligt något annat lands lagar inom EU. Då är det detta lands tolkning av press- och informationsfriheten som gäller.

Som bekant är den svenska tryck- och yttrandefriheten unik med ansvarig utgivare, meddelarfrihet, meddelarskydd samt tryckfrihetsmål bedömda av en särskilt utsedd jury. Vår pressfrihet är den mest toleranta inom EU. Det finns en uppenbar risk att artiklar som skulle ha friats vid en tryckfrihetsrättegång enligt svensk lag kommer att fällas om den prövas enligt något annat EU-lands lagar.

Och då kan det bli den enskilda journalisten, inte ansvarig utgivare, som ställs till svars. Journalisten riskerar inte bara själv att bli dömd. Hon kan även tvingas att ställa upp som vittne eller att avslöja sina källor för att få uppgiftslämnarna dömda.

Detta är enligt svensk grundlag förbjudet med ytterst få undantag som gäller hot mot rikets säkerhet och liknande.

Jag tycker att det är märkligt att inte den svenska regeringen har reagerat på förslaget som gör det omöjligt för redaktionerna i vårt land att leva upp till sitt publicistiska ansvar.

Skada uppstått

I regeringens skrivelse ”Mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU” finns inte en rad om konsekvenserna om vad som kan hända vid tryck- och yttrandefrihetstvister.

Enligt Brysselkonventionens artikel 5.3 som Sverige och övriga EU-länder antagit gäller i dag att sådana tvister ska lösas i det land där skadan ska ha uppstått, det vill säga i utgivningslandet om det gäller uppgiften i en tidning. Jag kan inte se något rimligt skäl till att ändra denna princip.

Vad tycker ni, Göran Persson, Gudrun Schyman, Maria Wetterstrand, Bo Lundgren, Alf Svensson, Lars Leijonborg och Maud Olofsson?

sammankallande i Journalistförbundets öppenhetsgrupp

och reporter på Kommunalarbetaren

Kommentarer

Det finns 2 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Mats Einarsson mån, 2011-12-19 22:18

Vänsterpartiets svar är – ja!

Av Mats Einarsson

Inom EU arbetas på en förordning med innebörden att det i förtals- och ärekränkningsmål är den lagstiftning som gäller i det land där den som lidit skada bor som skall gälla. En sådan förordning riskerar att sätta svensk yttrande- och tryckfrihet ur spel. Om någon stämmer en svensk journalist enligt t.ex. italiensk lag, så skall inte den svenska tryckfrihetsförordningen vara tillämplig även för en artikel som publicerats i Sverige. Stephen Lindholm frågar i Journalisten nr 22 om det politiska partierna är beredda att göra vad som står i deras makt för att stoppa denna EU-förordning.

Vänsterpartiets svar är ett otvetydigt – ja!

Vi kommer att använda, och använder redan, alla de kanaler som står till buds för att se till att den svenska regeringen lever upp till sina egna principdeklarationer och sätter stopp för en (ytterligare) urholkning av svensk grundlag. Makten över EU-lagstiftningen ligger dock i regeringens händer, inte riksdagens – vilket illustrerar EU:s demokratiska svaghet.

I sammanhanget bör man dock fundera lite över en annan sak som Lindholms artikel aktualiseras. Han påpekar, helt riktigt, att EG-rätten i princip är överordnad svensk rätt, inklusive grundlag. Detta är ett viktigt argument för att den planerade förordningen ska stoppas. Men å andra sidan – om vi allt för övertygande understryker denna juridiska underordning under EG-rätten, så riskerar vi att undergräva vår andra försvarslinje om en konflikt mellan EG-rätt och svensk grundlag skulle uppstå. Jag menar att det inte alls är självklart att EG-rätt alltid är överordnad medlemsländernas grundlagar. Vid en konflikt kan, och bör, vi hävda att EU inte har fördragsstöd för att besluta om förordningar som kränker nationella grundlagar. Detta är i sig ett starkt argument för regeringen att säga nej till förordningen, men om regeringen sviker och släpper igenom den, så ska inte vi som vill värna yttrandefriheten stå vapenlösa om och när grundlagen riskerar att sättas ur spel i ett konkret fall.

Mats Einarsson (v)

ledamot av Konstitutionsutskottet

(och SJF-medlem)

Inlagt av Mats Einarsson mån, 2011-12-19 22:18

Mer om vad (v) sagt

Av Mats Einarsson

En folkpartistisk motion väckte frågan om tillämplig lag i utomobligatoriska tvister och den har behandlats i lagutskottet. I motionen 2001/02:L32 hävdas bla. att vilket lands lag som är tillämplig, kan få stor betydelse för huruvida nyhetsförmedlingens, debattens och konstens frihet är skyddad eller inte. I motionen begärdes tillkännagivanden om att den i de svenska grundlagarna fastlagda synen på tryck.- och yttrandefrihet skall vara vägledande för regeringen i det fortsatta arbetet inom EU-samarbetet vad gäller frågor om tillämplig lag i gränsöverskridande tvister. Vidare begärde motionären även ett tillkännagivande om att EU-regler om tillämplig lag kan innebära risker för tryck-och yttrandefriheten.

Utskottet har anfört att det förutsätter att regeringen noga beaktar de frågor som fördes fram i den folkpartistiska motionen, “utan att något tillkännagivande kommer till stånd.”

Vänsterpartiets ledamöter i Lagutskottet, Tasso Stafilidis och Tanja Linderborg, skrev en reservation där de bla anförde “Kommissionen har alldeles nyligen presenterat ett utkast till förordning om tillämplig lagstiftning i utomobligatoriska tvister. Enligt vår uppfattning är det angeläget att den i de svenska grundlagarna fastlagda synen på tryck- och yttrandefriheten är vägledande för regeringen i den fortsatta beredningen av kommissionens förslag. Det är vidare viktigt att regeringen är medveten om och beaktar att utformningen av den framtida internationellt privaträttsliga lagstiftningen på EU-nivå kan innebära risker för tryck- och yttrandefriheten. Vad som sålunda anförts i reservationen bör riksdagen, med bifall till motion 2001/02:L32, som sin mening ge regeringen till känna.” (2001/02:LU28)

Mats Einarsson

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies