Så kan medierna motverka propaganda - och samtidigt öka sitt förtroende

25 januari, 2018

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT/ Under 2017 har insikterna vuxit om att journalister behöver reflektera över fenomenet propaganda och hur de kan motverka den.

Propaganda har en manipulerande natur och är ett komplext fenomen med många ansikten. Det är exempelvis vanligt att propagandisten döljer sig bakom avsändare med legitimitet och förtroende, därför att detta ökar chansen till medieexponering. Propagandisten kan också ha en annan avsikt än den som redovisas. Bästa exemplet är Hitler, som talade mycket om fred och vann mångas gehör på det viset.

En komplicerande faktor – för journalisterna – är att propagandan använder i stort sett samma kommunikationsmetoder som de själva. Skillnaden är att propagandister går längre i användningen av dem.

Under ett århundrade har massmedierna varit propagandisternas främsta kanal för att nå ut. I dag finns nätet – en revolutionerande kommunikationskanal. Men ännu har de traditionella medierna stor makt över agendasättandet, opinionsbildningen och tidsandan. Denna makt kan – och bör – användas till att hålla rent för propaganda.

Då finns ett par saker att reflektera över:

Mediernas allvarliga roll. Den är att bidra till att upprätthålla demokratin genom att förmedla information som gör det lättare för medborgarna att fatta rationella beslut i allmänna val.  Detta är ett ideal som det är svårt att leva upp till. Men varje journalist bör ändå ta rollen på stort allvar och hålla hårt på sanning, relevans och balans. Journalistik är en verklighetsbransch.

Mediernas eget grupptänk. Det finns en tendens till konsensustänkande inom journalistkåren. Det styr vad man ska gilla och ogilla, vad som ska betraktas som en nyhet värd att förmedlas och vad som är värt att förbigås. I en liberal demokrati finns inga goda skäl att snåla med vad som kan och bör lyftas fram och debatteras. Ett av de bättre sätten att sätta stopp för propagandister är att dra ut dem i ljuset, att stöta och blöta frågorna de aktualiserar i god demokratisk ordning, det vill säga sakligt och respektfullt.

Här följer också fem konkreta råd:

1. Var noga med fakta. Det stora problemet är inte falska nyheter. Det är att det finns ett stort utrymme mellan sanna och falska nyheter att operera med. Detta utrymme består av halvsanningar, utelämnande av relevanta fakta, sanna fakta i missvisande sammanhang samt inte minst av tolkningar.

Journalister sorterar, gör urval och vinklar av nödvändighet. Användningen av dessa kommunikationsverktyg kräver kunskap och omdöme. Här finns också fällor. En sådan är eget förblindande konsensustänk. Bästa exemplet är flyktingfrågan, där nyhetsförmedlingen övergick till opinionsbildning och opinionsbildningen till propaganda. Resultatet av dessa snedsteg kunde mätas i sjunkande förtroendesiffror – i just den frågan.

2. Var tydlig med att en fråga är komplex. Alla behöver vi hjälp med att sortera i informationsflödet, reda ut och få struktur på våra tankar. Här kan journalistiken vara till stor hjälp. Men konkurrensen är hård från propagandister som erbjuder enklare, tydligare och mer förföriska alternativ. Detta är en svår nöt för journalistiken att knäcka. En enkel väg är att vara tydlig med att en fråga är komplex, att den har flera dimensioner, att det finns flera synsätt.  

3. Dramatisera försiktigt. Journalister älskar berättelser.  De skapas genom att tillämpa de klassiska berättarknepen, ursprungligen tänkta för sagor: att renodla (att välja bort fakta och nyanser), att polarisera (att göra verkligheten mer svart-vit), att göra människor mer stereotypa än vad de är (så att de framstår som onda eller goda, hjältar eller skurkar och därigenom talar till känslan) samt att förmedla en sensmoral eller ett budskap.

Genom att dramatisera verkligheten för mycket vilseleder journalistiken sin publik och närmar sig propagandisten i sättet att använda berättarteknikerna.

4. Håll huvudet kallt. På senare år har medierna blivit allt mer förtjusta i att appellera till känslor.  Journalistik behöver inte vara oempatisk. Men den får inte heller låta känslorna dominera, på bekostnad av fakta och det distanserade betraktandet.  Glöm aldrig att känsloappellerandet är propagandans mest manipulerande verktyg.

5. Ge inte propagandister gratis reklam.  Aktivister använder gärna medierna för att legitimera och gynna sin sak. Deras utspel och aktioner går ofta rakt in i nyhetsflödet. De får bekräftelse på att de finns och spridning av sina budskap.  Några av dessa aktivister går så långt i användningen av påverkansmetoderna att de kan kallas för propagandister, även om de talar för ”god” sak.

Journalisterna skulle stödja demokratin bättre om de tackade nej till konstruerad dramatik. Gör en notis av en gatusammandrabbning i stället för en toppnyhet! Avstå från bilder på svartklädda aktivister och marscherande följare, eftersom bilder har stort propagandavärde.  Kompensera med rejäla granskningar då och då – för upplysningens skull.

                                                                          Ann-Marie Åsheden
                                                                          journalist & författare

Kommentarer

Det finns 1 kommentar på sidan.

Inlagt av Göran Nilsson tis, 2018-01-30 11:56

Felaktig och vilseledande information är ett av vår tids stora problem. Ett av de mer förrädiska sätten att vilseleda är att utgå från fakta men dra felaktiga slutsatser. Ett av de vanligaste sätten är att man använder en observerbar storhet som mått på något annat. För några veckor kunde man läsa i UNT att uppsalaborna var dåliga på att panta. Antalet återlämnade förpackningar var nämligen bara 149 per invånare och år medan motsvarande siffra för Strömstad var 3492. Det behövs inte många små grå celler för att inse att det inta bara kan vara strömstadsbor, som pantar i Strömstad.

Årets groda 2021

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2021 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies