Ingen journalist ska tvingas till självcensur på grund av hot och hat

18 juni, 2020

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT En enda journalist som känner sig tvungen att censurera sig själv, eller helt avstå från att utöva sitt jobb, är en för mycket. I förlängningen är hat och hot mot journalister ett hot mot vår demokrati, skriver de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Lawen Redar och Fredrik Lundh Sammeli.

Enligt Reportrar utan gränser står den oberoende journalistiken i världen inför stora utmaningar. Det gäller kraftigt minskade annonsintäkter, den digitala omställningen och inskränkningar av demokratiska friheter. I många länder visar makthavare dessutom en total brist på respekt för seriösa journalister som försöker utföra sitt granskande uppdrag. Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2020 ger en ögonblicksbild av situationen för den fria pressen i världen. Indexet tar bland annat upp medias oberoende, lagstiftningsskyddet och säkerheten för journalister i olika länder och regioner.

Sverige betecknas i indexet som ”the home of the world’s first press freedom law” och vad gäller yttrandefriheten och tryckfriheten så tillhör vi ett av världens främsta länder. År 2019 rankades vi på tredjeplats i världen, men har åkt ner en placering i år. Självcensurering pga grund av har och hot anges som en betydande orsak.

En undersökning från Göteborgs universitet från 2019 visar att nästan var tredje journalist har utsatts för hot de senaste 12 månaderna. Drygt två av tre har tagit emot nedsättande kommentarer. Bland de utsatta journalisterna hade drygt fyrtio procent någon gång avstått från att bevaka vissa ämnen, personer eller grupper på grund av risken för hot.

När utövare av samhällsnyttiga funktioner utsätts för hot och trakasserier utgör det inte bara ett angrepp på de som personer, utan i förlängningen det demokratiska samhället. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sett till att utöka skyddet för blåljuspersonal. Vid årsskiftet infördes det nya brottet ”Sabotage mot blåljusverksamhet”.  Den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst och ambulans när de utför sina uppdrag riskerar att straffas för det.  Men det finns fler yrkesgrupper som behöver ett bättre skydd mot hot, hat och trakasserier.

De som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet, ska inte behöva begå självcensur eller undgå att förmedla samhällsviktig information. Den granskande journalistiken, nyhetsförmedlingen eller opinionsbildningen har en särskild roll. Brottsliga angrepp mot journalister kan i förlängningen försvaga demokratin. Det finns därför ett starkt samhällsintresse av att människor känner trygghet i att kunna kommunicera, förmedla nyheter samt delta i samhällsdebatten och i det fria åsiktsutbytet utan att deras personliga integritet på olika sätt angrips. Det är därför viktigt att det finns ett starkt straffrättsligt skydd mot hat och hot som riktar sig mot journalister.

Vi har länge verkat för att ett straffrättsligt skydd ska komma tillstånd och välkomnar därför att en utredning nu är tillsatt av den socialdemokratiskt ledda regeringen. Utan att föregå dess slutsatser så menar vi att behovet av ett straffrättsligt skydd är nödvändigt. 

Lawen Redar,
kulturpolitisk talesperson (S)
Fredrik Lundh Sammeli,
ordförande justitieutskottet (S)

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies