Hej män, jag har skrivit en bok som ni borde läsa

26 september, 2018

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT Jenny Nordlander, fd chefredaktör för Nöjesguiden, har skrivit boken Mellan raderna om hur det är att vara kvinna och jobba i mediebranschen. Intresset för boken har varit stort, men några har varit tysta – männen. Nu har hon skrivit ett brev riktat till just dem.

Hej män, 
Jag har skrivit en bok som ni borde läsa.

Trots ett enormt intresse för boken från press och privatpersoner, har den samtidigt möts av en kompakt tystnad – från er. Förutom min pappa, min kille och några kompisar är det nästan ingen man som har hört av sig. De som intervjuat mig, de som recenserat eller på andra sätt rapporterat om boken är nästan uteslutande kvinnor. Också de som hört av sig om föreläsningar.

Boken heter Mellan raderna och handlar om det subtila förtrycket av kvinnor inom mediebranschen. Och jag undrar: är det fortfarande så att ni män inte intresserar er för kvinnors liv? Klassas det här som en bok för enbart kvinnor? Då måste ni förstå: Det här är vår vardag. Och ni är i allra högsta grad aktörer i den. Den handlar faktiskt i minst lika hög grad om er, utan er – ingen bok.

Mellan raderna är en bok som i första hand baseras på intervjuer med idag aktiva kvinnliga journalister. Tillsammans med min egen berättelse målar texterna som bygger på våra erfarenheter en bild av hur det är att jobba som kvinna och journalist idag. En handfull skribenter bidrar också med egenskrivna analyser av hur det ser ut. Utöver det består en stor del av boken av en historisk tillbakablick på hur det har varit att vara kvinna i vår bransch från 1690 till idag, tänkt att sätta vår nuvarande situation i perspektiv.
Att se det ur ett långt perspektiv är för mig både upplyftande och deprimerande. Samtidigt som det blir uppenbart att vi har kommit väldigt långt på fyra sekel blir det tydligt att vi har mycket kvar och att det går otroligt långsamt.

I skrivande stund har det gått en månad sedan boken släpptes. Boken har fått större genomslag i medier än jag hade drömt om. Jag har intervjuats i Sveriges största tidningar, i Sveriges Radio P3, P4, och P5. Boken har recenserats i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Expressen, Aftonbladet, Sydsvenskan, Corren, Avesta Tidning, Östersundsposten, Upsala Nya Tidning, Gotlands Tidningar och Helsingborgs Dagblad. Den har skrivits om i krönikor av legendariska skribenter.
Utöver det här har jag kontaktats av hundratals personer som läst boken, som känner igen sig och känner sig upplyfta av den. Det var precis vad jag hoppades att boken skulle leda till: att kvinnor skulle stärkas och därför har större möjligheter att inte brytas ned. Jag är enormt tacksam att det här har hänt.
Men jag kan inte låta bli att också bli besviken. Jag vill att ni också läser. Jag är övertygad om att det skulle göra skillnad för många människor – för er med.

Det här handlar inte om att peka ut enskilda personer som skyldiga. Alla är en del av det här. Det kan handla om vem du lyssnar på, hur du tolkar samma egenskap olika beroende på om det är en kvinna eller man. Vem som får skriva vilken typ av texter, vem som får beröm för vad, vilken typ av berättelser du värdesätter, vad du förväntar dig av en kvinnlig medarbetare i jämförelse med en manlig. Hur du hejar på morgonen.
Det är enkelt att veta om man begår, säg, ett fysiskt sexuellt övergrepp. Men att veta att man inte håller på med subtila härskartekniker kan vara lika svårt som att upptäcka att man utsätts för dem.

För kvinnor som läser boken handlar det i första hand om att få syn på strukturen för att ha större chans att värja sig emot den. Men i andra hand handlar det för oss om samma sak som det gör för er – att se sina egna beteenden, och därmed kunna förändra dem.

Jag tror att ni vill hjälpa oss. Och jag tror att ni vill hjälpa er själva. Om inte annat så tror jag att ni vill hjälpa journalistiken – för de här problemen gör att vi producerar sämre redaktionellt innehåll. Bra idéer och fantastisk kompetens gås förlorad, som inte skulle trycka bort er eller få er att se sämre ut, tvärtom.
Det är någonting alla skulle tjäna på.

Jenny

Jenny Nordlander var tidigare chef­redaktör på Nöjesguiden, nu redaktör på SVTs Kulturnyheterna och författare till boken Mellan raderna.

 

Kommentarer

Det finns 2 kommentar på sidan.

Inlagt av Mats Ostelius mån, 2018-10-08 16:19

Jag känner inte igen bilden efter cirka 17 år inom fackpress. Mäns härskarteknik mot kvinnor i mediebranschen måste vara ett fenomen på större, och mer prestigefyllda, mediearbetsplatser. Public Service, kvällspress, Storstädernas dagspress...

Inlagt av Maria Jansson mån, 2019-01-07 14:22

Jag har inte läst boken men under åren blivit mer och mer uppmärksam på hur män och kvinnor särbehandlas. På olika sätt och mycket subtilt. Det handlar inte om att "göra ner" någon - tvärtom är det snarare en slags "favorisering". Och det är tydligt att det är unga män som blir särskilt uppmärksammade för något de gjort, något de sagt. Det börjar vanligen med att någon ung man blir favorit hos vissa chefer (ofast män) och senare sprids det som vingar på vattnet och de blir även favoriter hos högre chefer och chefer längre bort. Densamma uppmärksamhet röner inte unga kvinnor. Det handlar om att vara "lovande". Det är också tydligt att vissa män i branschen bara "ser" män. På redaktionen vänder de sig alltid till män, skämtar med dem, snackar sport (såklart!!!) medans kvinnorna sitter tysta och osynliga bredvid. DEt spelar ingen roll vad man presterar - däremot får favoriterna och männen oftare uppdrag som är lite mer utmanande. Det här förekommer även hos kvinnor - men är vanligare och mer högljutt - utan reflektion antar jag - hos män.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies