Demokratin behöver en stark mediesektor
När medierna har de svårt har våra demokratier det också. I somras enades EU-ledarna om ett historiskt återhämtningspaket; mediebranschen behöver sättas i fokus då de kraftigt minskade intäkterna – närmare 80 % i flera länder – är en risk för våra demokratier. EUs kännetecknande värden – frihet, demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna – får inte tas för givna, de måste kämpas för. Det gäller inte minst mediernas frihet och mångfald, som kan bli lidande av den digitala omställningen.
Vi lever i en paradox. Medierna har rekordhöga läsar- och tittarsiffror men intäkterna är rekordlåga, på grund av förlorade reklamintäkter. Det är samtidigt på nätet som nästan hälften av EU‑medborgarna får information om nationell liksom europeisk politik.
När nyheterna flyttade ut på nätet lämnades många innehållsproducenter och journalister kvar utanför, och trots att många medieföretag har anpassat sig till den digitala omställningen har utvecklingen lett till att våra lokala medier, de närmast medborgarna, är särskilt hotade.
”Det är viktigt att vi skapar en positiv vision och visar vägen framåt för mediesektorn inför den digitala omställningen.”
Den digitala tekniken har skapat nya möjligheter för tillgång och delning av information, men har även medfört risker för mediernas yttrandefrihet och mångfald. Onlineplattformarnas grindvaktsroll och marknadsinflytande och de enorma mängder data och reklamandelar som de innehar, innebär en sådan risk; enbart Facebook och Google står för mer än 50 procent av nätreklammarknaden.
Den kommande EU-lagstiftningen om digitala tjänster lyfter den här typen av frågor, där vår plan är att föreslå förhandsregler för att bättre komma till rätta med de marknadsbrister som uppstår till följd av nätjättarnas ställning. Vi tittar även närmare på de befintliga nationella reglerna om mediernas mångfald och koncentration för att se om, och hur, de kan garantera att flera olika röster får höras på de digitala marknaderna. Det är viktigt att vi skapar en positiv vision och visar vägen framåt för mediesektorn inför den digitala omställningen.
Men mediernas ekonomiska situation är bara en del av bilden. För inte så länge sedan hade vi i Europa länder där endast en version av historien hördes i media – den som passade makthavarna. Det fanns ingen åsiktsfrihet och kritik var inte tillåten – och det är själva definitionen av en totalitär regim.
Den fransk-tjeckiske författaren Milan Kundera skrev: ”En fråga är som en kniv som fläker upp dekoren så att man kan se vad som döljer sig bakom den.”
Totalitära regimer fruktar välinformerade människor. Olika synsätt inspirerar, skapar en bredare debatt och en grogrund för idéer. Vi behöver detta för att gå vidare som samhälle.
”… yttrandefrihet, informationstillgång och mediepluralism kan rädda liv – och är det bästa sättet att bekämpa desinformation.”
När pandemin bröt ut i Kina såg vi hur begränsningen av det fria flödet av information fick förödande konsekvenser för människors hälsa och skydd. Krisen har kanske mer än något annat visat att yttrandefrihet, informationstillgång och mediepluralism kan rädda liv – och är det bästa sättet att bekämpa desinformation. Därför behöver vi nu intensifiera åtgärderna med att skydda och stärka dessa rättigheter som en del av våra återhämtningsinsatser.
Enligt den oberoende rapport om mediepluralism som samfinansieras av EU har vi mycket jobb framför oss. Studien målar en långt ifrån rosenröd bild av medielandskapet; den visar att det idag inte finns något land i Europa som är immunt mot hoten mot mediernas mångfald. Journalister utsätts fortfarande för hot och attacker – både fysiska och på nätet – och deras arbetsförhållanden har försämrats ytterligare.
Minst 50 journalister och mediearbetare som bevakar protester i Europa har attackerats sedan början av året. Rapporten visar också att medierna alltjämt är sårbara för politisk inblandning, i synnerhet i en vansklig ekonomisk situation. Statlig reklam kan användas som ett påtryckningsmedel för att tysta journalister och hindra dem från att ställa obekväma frågor. Ju fler frågor som ställs, desto bättre ser vi vad som döljer sig bakom dekoren.
Det finns inga genvägar, men EU-kommissionen lägger nu in en högre växel och uppmanar EU-länderna att omgående anpassa sina lagar till de nya EU-reglerna om audiovisuella medietjänster. Dessa regler stärker medietillsynsmyndigheternas oberoende, uppmuntrar till insyn i medieägandet, främjar bättre tillgång till europeiska produktioner på betaltjänster och skyddar invånarna, särskilt våra barn, mot olagligt och skadligt innehåll även på videodelningsplattformar.
Dessutom kommer EU-kommissionen före årets slut att lägga fram en rad initiativ för att stärka demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna liksom att hjälpa mediesektorn att återhämta sig och ta vara på den digitala omställningens alla möjligheter. Denna unika återhämtningsplan kommer också att ge ekonomin en skjuts – och bör stödja mediesektorn utan att inkräkta på dess oberoende.
Men EU-kommissionen kan inte vinna den här kampen på egen hand. Regeringar, politiker och tillsynsmyndigheter i EU måste också agera, var och en måste inse den viktiga roll som våra fria och oberoende medier spelar – en roll som sociala medier aldrig kommer att kunna få. Pressfrihet är en rättighet – inte bara för journalister, utan för oss alla. I dag lovar vi att kämpa för Europas fria och pluralistiska medier.
Věra Jourová
EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet.
Thierry Breton
EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden.
