Gå direkt till textinnehållet

Tillåtet bugga norska och danska redaktioner

I Danmark, Norge och Finland är det redan i dag tillåtet med hemlig avlyssning. I Finland är det dock inte tillåtet att bugga redaktioner, till skillnad från i Danmark och Norge.

I Danmark, Norge och Finland är det redan i dag tillåtet med hemlig avlyssning. I Finland är det dock inte tillåtet att bugga redaktioner, till skillnad från i Danmark och Norge.

Sedan augusti förra året kan norsk polis få tillstånd att bugga om det finns misstankar om grova brott. Det är inte tillåtet att bugga yrkesgrupper som har tystnadsplikt, som advokater, läkare, präster och psykologer – om personen inte själv är misstänkt. Däremot får polisen bugga redaktioner.

– Buggning och telefonavlyssning är något som pressorganisationer i Norge är bekymrade över, eftersom det kommer i konflikt med källskyddet. Vi har planer på att agera så att inte källskyddet undergrävs, säger Arne Jensen, vice ordförande i norska redaktörsföreningen, motsvarigheten till TU.

bryt

Polisen har på senare år ökat sin telefonavlyssning. För tillfället pågår rättegången mot de personer som misstänks ligga bakom stölden av två Edvard Munch-tavlor från Munch-museet i Oslo. Under spaningen avlyssnade polisen ett samtal mellan en misstänkt och en journalist på Dagbladet. Samtalet ville åklagaren använda i bevisföringen, något som Dagbladet och den åtalades advokat protesterade emot. Men protesterna avvisades.

Dansk polis har sedan 1985 möjlighet att göra hemliga rumsavlyssningar. Buggningen kan i stort sett göras var som helst, även på redaktioner. Polisen får dock inte starta en buggning mot en redaktion för att avslöja källor, men buggning kan bli en bieffekt om en misstänkt, som är buggad, talar med en journalist. Buggning får inte utföras mot läkare, präster, försvarare och advokater, det vill säga yrkesgrupper som fått information genom sin yrkesutövning.

bryt

I Finland fick polisen rätt att bugga 1995, men först 2004 blev det tillåtet att utföra hemlig rumsavlyssning av bostäder. Lagen tillåter däremot inte att polisen buggar redaktioner. Som huvudregel gäller att det inte är tillåtet att bugga samtal mellan en misstänkt och en journalist eller hans rättsliga biträde.

– Om en enskild journalist misstänks för grova brott är det tillåtet att bugga, men inte redaktionen utan den misstänktes bostad. Skulle redaktionen buggas skaffar man sig information om andra än den misstänkte, säger Jan Törnkvist, lagstiftningsdirektör på justitieministeriet i Helsingfors.

pj@journalisten.se

Fakta/buggning

I de flesta länder inom EU är det tillåtet med hemlig rumsavlyssning. Enligt en sammanställning från organisationen Statewatch, som bevakar integritetsfrågor i Europa, varierar det mellan länderna hur lätt det är för polisen att få tillstånd till buggning.

* Polisen har tillgång till den information som kommer fram vid buggning: Danmark, Estland, Frankrike, Litauen, Slovakien, Polen, Finland, Storbritannien.

* Polisen har tillgång, men först efter domstolsbeslut: Tjeckien, Ungern, Nederländerna, Polen, Storbritannien.

* Polisen får inte tillgång till information utan beslut tas av domstol: Belgien, Luxemburg, Polen, Portugal, Österrike, Schweiz.

* EU har inte gjort någon sammanställning över vilka medlemsländer som tillåter buggning av redaktioner.

Fler videos
Fler avsnitt