Utgivarnas Thomas Mattsson: ”Sverige har inte några problem med korrupta journalister”

Som Journalisten berättade igår har tingsrättsdomen rörande SVTs dokumentär Vaccinkrigarna väckt starka reaktioner i mediebranschen och flera branschföreträdare vill att Justitiekanslern överklagar domen.

SVTs vd Hanne Stjärne uppger i ett uttalande att det är en ”oväntad dom” och ”sannolikt kommer den att överklagas”.

”Att använda dold kamera i det journalistiska arbetet när uppgifter inte kan fås fram på annat sätt är en beprövad och etablerad metod som används med stor försiktighet. Många betydelsefulla avslöjanden hade aldrig kunnat göras utan det sättet att arbeta”, uppger Hanna Stjärne.

Annons

Enligt domen har antivaccinaktivisten Linda Karlströms rätt till respekt för privatlivet enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter kränkts när SVTs journalister använt dold kamera och wallraffat i antivaccinrörelsen. Eftersom det saknas adekvata möjligheter för henne att inom ramen för svensk lagstiftning få saken prövad har Stockholms tingsrätt bedömt att Sverige bryter mot Europakonventionen och tilldelat Karlström ett skadestånd om 100 000 kronor från svenska staten.

I debatten efter domen har branschföreträdare resonerat om huruvida de yrkesetiska frågorna rörande arbetsmetoder, som Journalistförbundet ansvarar för, borde inlemmas i de självreglerande medieetiska systemet kring Medieombudsmannen och Medieetiska nämnden (MO/MEN).

Branschorganisationen Utgivarnas ordförande Thomas Mattsson var med när Utgivarna utredde det nya medieetiska systemet. Han har också varit ledamot i Mefo, Medieetikens förvaltningsorgan, och är styrelseledamot i Tidningsutgivarna som är en av huvudmännen till Mefo.

– När vi utredde det nya medieetiska systemet var branschen, men också dåvarande Medieombudsmannen och den Medieetiska nämnden överens om att yrkesetik inte bör prövas. Det skulle bli rättsosäkert med allt för mycket ord-mot-ord och dessutom utmana redaktionernas självklara rätt att suveränt avgöra hur verksamheterna ska ledas och det journalistiska uppdraget utföras, säger Thomas Mattsson.

– Den proportionalitetsbedömning som ytterst exempelvis en chefredaktör gör när hen beslutar om vilka arbetsmetoder som är rimliga baseras på en rad olika faktorer som bland annat allmänintresse. Därefter är det ytterst en ansvarig utgivare, vilken inte sällan är samma person som chefredaktören, som avgör vad som ska publiceras. Att en extern part i efterhand ska recensera hur redaktionen arbetat med researchen känns främmande.

Thomas Mattsson anser att tingsrättsdomen bör överklagas, men om så inte sker, menar han att svenska redaktioner inte ska dra förhastade slutsatser av domen.

– För några år sedan gjorde staten plötsligt en koppling mellan medieetik och möjligheten att få mediestöd – ett krav som mediebranschen enigt kritiserade som en olycklig sammanblandning mellan stat och frivillig självreglering. Och nu lägger sig en tingsrätt i vilken arbetsmetod SVT använt och recenserar det medieetiska systemets utformning gällande möjlighet att anmäla påstådd bristande yrkesetik och få skadestånd? Det här är en mycket oroande utveckling. Vi hoppas förstås att Justitiekanslern överklagar den här domen, men om det inte sker måste mediebranschen komma ihåg att den inte är prejudicerande. Dold kamera används extremt sällan i Sverige, men det är också efter denna dom fritt fram att tillämpa denna metod om en redaktion – efter noga övervägande – finner den som enda utväg.

Han anser att yrkesetiken bland svenska journalister är god, och att det därför varken krävs någon ny lagstiftning eller något nytt regelverk kring journalistiska arbetsmetoder:

– Vi har inte några egentliga problem med ljugande, telefonhackande eller korrupta journalister. Mediebolagen har egna principer som efterlevs väl och det som publiceras kan sedan prövas av MO, medieetiska nämnden eller i domstol. Det finns alltså väl utarbetade former för både medieetiska samt tryck- och yttrandefrihetsrättsliga prövningar, säger Thomas Mattsson.