Gå direkt till textinnehållet

Upptryckt mot väggen – trots visat presskort

Att visa presskort hjälpte inte TT-reportern Peter Palmkvist som blev upptryckt mot väggen av polis när han skulle bevaka demonstrationerna av nazister och motdemonstranter under kravallerna i Växjö.

Att visa presskort hjälpte inte TT-reportern Peter Palmkvist som blev upptryckt mot väggen av polis när han skulle bevaka demonstrationerna av nazister och motdemonstranter under kravallerna i Växjö.

Peter Palmkvist var som TTs utsände vid avspärrningarna i Växjö där nazister demonstrerade mot moskébygget i staden den 25 oktober. Utanför Norrtullsskolan där nazisterna hade samlats fanns ett stort antal motdemonstranter.

När situationen blev alltmer hätsk utanför skolan kastade motdemonstranter gatstenar mot polisen, varpå polisen spärrade av en intilliggande gata och hägnade in en grupp demonstranter och betraktare. Bland dem fanns Peter Palmkvist, som först tilläts passera en polis då han visade sitt presskort.

Därefter blev han stoppad och uppställd mot väggen av en annan polis, som inte sade sig kunna ta någon hänsyn till Palmkvists presslegitimation.

bryt

– Själva situationen var inte direkt våldsam, men obehaglig, och oroande för mina möjligheter att arbeta som journalist. Jag ingick inte i folksamlingen, men när polisen tryckte på kom jag att fösas ihop med den, berättar han.

– Vid presskonferensen senare sade polischefen att man bara genom att finnas i en folkhop riskerar fyra års fängelse för upplopp. Hur ska man då som journalist kunna rapportera från kravaller? Det är nödvändigt att pressen får vara på plats och göra egna observationer, säger Peter Palmkvist.

Det fanns också flera lokaltidningar och kvällstidningar som hade folk på plats under oroligheterna.

bryt

Till Journalisten säger Börje Ekelius, informationsansvarig på Växjöpolisen, att det inte räcker att ingå i folkmassan för att dömas för våldsamt upplopp:

– Nej, att ingå i en folkmassa räcker inte. Det måste ändå utredas från fall till fall och är inte så enkelt. Men när en folkmassa går till angrepp, då ska man skilja ut vilka som är anstiftare, anförare och annan deltagare. Är det så många att det inte går att avgöra vem som gör vad då uppfattas det som en öppen hop.

Vad ska polisen göra med en öppen hop?

– I det här fallet säckade man in dem, det vill säga stängde in dem mellan två gatstumpar. Om det i en sådan situation finns journalister som identifierar sig är det rimligt att släppa ut dem från inhägnaden.

Hur ska journalisterna kunna bevaka kravaller utan att ingå i en hop som lagförs?

– Man kanske borde ha en tydligt utmärkning av journalisten i form av till exempel en självlysande väst. Det tror jag skulle vara bra för alla parter och vara till hjälp för journalister som hamnar i besvärliga eller farliga situationer, säger Börje Ekelius.

pf@journalisten.se

Senaste numret

Fler avsnitt