Public services marknadspåverkan ska utredas

Det framgår av regeringens public service-proposition, som presenterades av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) på förmiddagen.

Regeringen har tagit intryck av remissinstanser och aktörer som Tidningsutgivarna, som är oroliga för att public services nätsatsningar kan hindra tidningsföretagens framgång och utveckling på digitala plattformar. Myndigheten för radio och TV kommer därför under hösten att få i uppdrag att se över hur public services verksamhet påverkar mediemarknaden.

SVTs VD Eva Hamilton säger i en kommentar att förslaget oroar henne: "Myndigheten för radio och TV ska alltså i en utredning ensidigt utgå ifrån den kommersiella mediebranschens behov, inte från publikens eller samhällsnyttans".

Annons

Sveriges Radios VD Cilla Benkö säger till Journalisten:

– Om de vill göra en analys så låt dem göra det! Jag tror att de kommer fram till att vi gör precis det vi ska: är ett kvalitativt, oberoende, reklamfritt alternativ för hela publiken. I FM och på nätet. Vi har inga ambitioner att bli ett tidningsföretag, vi fokuserar på att göra radio.

Däremot är hon frågande till vad analysen ska leda fram till:

– Vad ska man göra med resultaten? Ska tjänstemän på en statlig myndighet sitta och ha synpunkter på vad vi gör publicistiskt på nätet? Det kan rimma illa med YGL och yttrandefriheten.

Lena Adelsohn Liljeroth säger till Journalisten att vad analysen ska användas till ska man ta ställning till när den är färdig:

– Vad det i så fall är som skulle kunna vara marknadspåverkande och hindra andra medieslag att utvecklas vet vi inte ännu. Men eftersom den här diskussionen finns ger vi det här uppdraget till Myndigheten för radio och TV.

Om Benkös farhågor för att statliga tjänstemäns bedömning skulle kunna inkräkta på YGL säger kulturministern:

– De ska göra en översyn av hur det ser ut. Sedan är det inte de som avgör, vi behöver den här bilden, det finns en stark oro. Det finns många positiva signaler kring hur medielandskapet förändras, det blir lättare och mer tillgängligt – men vi vill inte att det ska bli färre röster. Det är det som är frågan framför allt här.

Tidningsutgivarna och TV4 hör till de medieaktörer som reagerat positivt på att public services marknadspåverkan ska analyseras. "En tydlig signal om att man från politiskt håll ser att public service-bolagens marknadspåverkan är en central fråga för mångfalden på den svenska mediemarknaden", kommenterar TV4-gruppens kommunikationsdirektör Åsa Jamal.

På ett övergripande plan välkomnar Cilla Benkö att regeringen i propositionen ger långsiktiga och stabila förutsättningar, med en sexårig avtalsperiod och en årlig ekonomisk uppräkning på två procent. Men till skillnad från regeringen anser hon att det behövs extrapengar om en digitalisering av det marksända nätet ska bli framgångsrik.

– Vi tror att om publiken ska vilja köpa nya apparater så krävs att de får något mer från Sveriges Radio. Vi måste kunna ha ett utbud som vi inte har i dag och göra vissa tekniska justeringar internt. Får vi inte ett medeltillskott utöver den rationalisering som vi har sagt att vi gör sjäva så kommer det att gå ut över den kvalitet vi har i dag, säger Cilla Benkö.

URs VD Erik Fichtelius är glad över de extra medlen till Utbildningsradion. "Det är klokt och framåtriktat att satsa på kunskap i public service", säger han i en kommentar.

Som redan känt blir licensmodellen kvar i minst sex år till. Kulturministern konstaterar att dagens avgiftsmodell visat sig "överraskande livskraftig". Men en ny modell ska utredas och kunna bli verklighet tidigast 2020.

Regeringen vill också att Granskningsnämndens uppdrag förtydligas och utökas. Nämnden ska i fortsättningen granska även public service-bolagens resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet. Förslaget kommer från public service-kommitténs utredning förra året, och flera remissinstanser, däribland Journalistförbundet, är kritiska. "Det är inte att värna oberoendet att ge en statlig myndighet i uppgift att ha detaljerade synpunkter på hur programbolagen väljer att arbeta för att fullgöra sitt uppdrag. Självklart kan och bör bolagen vara transparanta även utan denna detaljgranskning", säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

Men Lena Adelsohn Liljeroth håller inte med om att förslaget rimmar illa med public services oberoende.

– Tvärtom. Om man ska kunna behålla ett oberoende och ett högt förtroende tycker jag att man ska vara öppen med de ekonomiska redovisningarna. Det är en självklar tjänst som vi ska göra medborgarna som betalar radio och TV i allmänhetens tjänst, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Här finns propositionen att läsa.