Misstänkt hatbrott mot Scherman hann preskriberas
Trots att den antisemitiska förolämpningen fanns på film hann ett misstänkt hatbrott mot journalisten Jan Scherman preskriberas. ”Mycket snack och lite verkstad”, säger Scherman om hur svenska myndigheter beivrar hat och hot.
Under inspelningen till dokumentärserien ”Länge leve demokratin” försökte journalisten och debattören Jan Scherman sommaren 2017 ställa en fråga till en av Nordiska motståndsrörelsens representanter på plats under Almedalsveckan. Nazisten svarade Scherman att han inte tänkte svara på frågor från en ”äcklig jude”. Den antisemitiska förolämpningen upprepades flera gånger.
Ordväxlingen fångades på film, och finns med i Jan Schermans polisanmälan mot NMR-medlemmen våren 2018. Polisen rubricerade gärningen som förolämpning och konstaterade att det fanns ett förmodat hatbrottsmotiv. Åtal dröjde dock ända till juni 2019, trots flera påminnelser från Schermans juridiska ombud, som påkallade att preskription skulle inträda i juli 2019.
Eftersom Stockholms tingsrätt inte lyckades delge den misstänkte på de drygt två veckor som fanns mellan att åtal väckts och brottet skulle presriberas, skrevs målet av.
Jan Scherman anmälde den långsamma handläggningen av fallet till Justitieombudsmannen, som beslutade att inleda ett ärende. JO har nu fått det yttrande från Åklagarmyndigheten som man begärt in.
Kammaråklagare Viktoria Thörnqvist skriver i beslutet att det är ”beklagligt” att Jan Scherman inte fått en sakprövning av brottet han anmält. Men hon kan inte finna skäl att lasta någon av de två åklagare som handlagt ärendet för att det misstänkta brottet hann preskriberas.
Kammaråklagaren konstaterar bland annat att arbetsbelastningen på åklagarkammaren var hög vid tillfället, och att brottsmisstanken om förolämpning var en liten del av ett omfattande ärende med ett stort antal brottsmisstankar mot många olika enskilda personer.
Jan Scherman menar att svaret är talande för hur det svenska samhället agerar kring hoten mot demokratin.
– Samhället talar i tid och otid om hur viktigt det är att vi beivrar hot och hat. Idag råkar det vara Pressfrihetens dag, en annan dag uppmärksammar man hot mot politiker. Men det är mycket snack och väldigt lite verkstad. Det händer inget i hur man beivrar den här typen av brott. Det som händer i stället är att man reser krav på nya inskränkningar i våra fri- och rättigheter, säger han.
– I stället för att förbjuda medlemskap i nazistiska organisationer borde man satsa kraft och resurser på att använda den lagstiftning som finns.
Scherman menar att han haft större förståelse för att hans ärende preskriberades om det varit ett komplicerat bevisläge.
– Men här fanns all bevisning i den stund ärendet lämnades in. Om ordningen är sådan att åklagare har en sådan arbetsbelastning att man inte klarar av ett tydligt bevisat hatbrott, då har vi ett systemfel, säger Jan Scherman.
