Ministern medger: Journalister har sämst trygghet
Journalister verkar ha den sämsta anställningstryggheten på den svenska arbetsmarknaden. Det konstaterar arbetsmarknadsminister Hans Karlsson, som nu förbereder ett förslag om en skärpning av LAS.
Journalister verkar ha den sämsta anställningstryggheten på den svenska arbetsmarknaden. Det konstaterar arbetsmarknadsminister Hans Karlsson, som nu förbereder ett förslag om en skärpning av LAS.
Journalistförbundet uppvaktade förra veckan arbetsmarknadsminister Hans Karlsson för att göra honom uppmärksam på de osäkra arbetsförhållanden som journalister måste jobba under. Med sig hade förbundet en färsk undersökning som visade att ungefär 20 procent av journalisterna en viss dag var vikarier (se Journalisten 30/03).
– Det verkat finnas en systematik i mediebranschen när det gäller att slippa ifrån det som är själva grunden med LAS, att människor ska ha tillsvidareanställning och att vikariat och projektanställningar ska gälla vid särskilda situationer. Nu har det blivit det omvända, säger Hans Karlsson.
bryt
På arbetsmarknadsdepartementet håller man nu på att se över LAS, lagen om anställningsskydd. Hans Karlsson säger att lagändringen kommer att innehålla en starkare skrivning som ska begränsa arbetsgivarnas möjlighet att använda vikarier på ett sätt så att de aldrig blir tillsvidareanställda.
Propositionen ska vara klar och överlämnad till regeringen våren 2004.
– För mig förefaller det som att journalisterna har den sämsta anställningstryggheten på den svenska arbetsmarknaden. Frågan är om man ska få bukt med detta genom lagar, avtal eller båda. Det har jag ingen uppfattning om. När den övriga arbetsmarknaden fungerar hyggligt är det svårare att vidta lagstiftning. Men det är naturligtvis inte omöjligt, säger Hans Karlsson.
I Norge går utvecklingen åt motsatt håll. Där föreslog den borgerliga regeringen nyligen att arbetslagstiftningen skulle bli flexiblare så att det skulle bli lättare att anställa vikarier, projektanställda och springvikarier. Förslaget upprörde norska Journalistförbundet som hotade med att gå ut i en politisk strejk på fyra timmar. Initiativtagare till strejken var norska LO och några andra landsorganisationer. Lagförslaget drogs tillbaka förra veckan efter att regeringen förhandlat med arbeiderpartiet. Partiet krävde detta för att starta förhandlingar om statsbudgeten. Norge har en minoritetsregering som behöver stöd från ett annat parti.
bryt
Även i Norge går utvecklingen mot allt fler vikarier och färre fast anställda på redaktionerna. Omkring 20 procent av medlemmarna i NJ är vikarier och närmare hälften av de journalister som är under 30 år. Detta var orsaken till att NJ var berett att delta i den politiska strejken, förbundets första.
Men NJs beslut att delta i strejken ledde till starka reaktioner från framför allt ekonomireportrar och politiska journalister. De ansåg att de kunde hamna i en konstig situation där de skulle strejka under några timmar och sedan intervjua de personer som de tidigare hade protesterat mot. De oroade sig för att deras trovärdighet skulle kunna ifrågasättas.
– Vi har heltidsanställda på förbundet som är välartikulerade nog att föra fram vad vi menar i olika fackpolitiska frågor. Journalister bör som huvudregel inte delta i demonstrationståg, säger Elisabeth Skasbö Moen, politisk reporter på Verdens Gang till norska Journalisten.
pj@journalisten.se