Löneprotest på Aftonbladet
I ett öppet brev till tidningsledningen, som publiceras i dagens utgåva av Journalisten, hävdar Aftonbladets journalistklubb att lönemissnöjet på tidningen är mycket stort.
I ett öppet brev till tidningsledningen, som publiceras i dagens utgåva av Journalisten, hävdar Aftonbladets journalistklubb att lönemissnöjet på tidningen är mycket stort. “Aftonbladet har de i genomsnitt lägsta lönerna bland de fyra dagliga tidningarna i Stockholm”, skriver klubben, som också är fortsatt kritisk mot jämställdhetsarbetet.
Under en vecka har Aftonbladet drivit kampanj för lika lön för kvinnor och män. Bra krav, anser journalistklubben. Men ännu bättre vore om lönerna var lika på även på den egna tidningen.
Journalistklubben hävdar att löneskillnaden mellan män och kvinnor till och med har ökat på redaktionen under de senaste tio åren.
– För tio år sedan var mäns och kvinnors löner på Aftonbladet i stort sett lika. Männen hade ett par hundra kronor mer, säger Calle Söderberg.
Klubben överväger nu att föra 17 fall där man anser att kvinnor har en orättvist låg lön till Jämo och jämställdhetsnämnden.
– I flera fall handlar det om äldre kvinnor som jobbat länge på Aftonbladet och som ligger i absoluta botten av lönelistan, säger Calle Söderberg. Ett annat exempel är att kvinnliga fotografer är sämre betalda än manliga kolleger.
Aftonbladets administrative redaktionschef, Bengt Olsson, tillbakavisar helt journalistklubbens uppgifter om att utvecklingen på journalistområdet gått åt fel håll de senaste tio åren.
– Enligt mina siffror kommer kvinnliga journalister födda på 40-talet upp till 90 procent av männens löner. Därefter har det bara blivit bättre. Från och med de som är födda på 70-talet är siffran uppe i 99 procent. För alla anställda har kvinnornas löner under det senaste året stigit från 93 till 94,5 procent.
Bengt Olsson anser inte att de 17 fall som klubben tar upp är glasklara.
– Där är det andra faktorer än kön som motiverar olika lönesättning, sådant som ålder, tjänsteår och utbildning. Först om skillnaderna inte kan förklaras med könsneutrala argument kan man lösa problemet genom att gå utanför den vanliga lönepotten.
Vid ett välbesökt klubbmöte i torsdags berättade styrelsen om ansträngningarna under det senaste året för att få upp de kvinnliga journalisternas löner.
– Vi har gjort flera försök, men misslyckats. Ledningen har i alla de fall vi tagit upp sagt nej till att jämna ut mans- och kvinnolönerna. Folk är upprörda och vill ha resultat, säger Calle Söderberg.
Därför kräver nu klubben i ett öppet brev att ledningen ska göra något åt de fall där det finns osakliga skäl till att lönerna för kvinnor är lägre än för män. Brevet publiceras i dagensnummer av Journalisten och kan läsas i sin helhet här nedan.
– Vi upplever att lönerna i dag sätts slumpmässigt och har svårt för att förklara för våra medlemmar varför vissa har högre och andra lägre löner.
Företaget har nu gett en konsult i uppdrag att utreda lönefördelningen mellan män och kvinnor. I mitten av april ska konsulten lämna sin rapport. Därefter ska fack och företag analysera resultatet och se vilka orättvisor som finns och hur man kan komma tillrätta med dem.
Bengt Olsson menar att man alltid kan bolla med statistik och välkomnar därför resultatet av den pågående lönekartläggningen så att fack och företag får en gemensam faktagrund att stå på.
På den punkten tycks fack och företag vara eniga: att en gemensam faktagrund behövs om man ska kunna föra vettiga diskussioner om hur lönerna ska sättas.
Klubben vill också ha en klar lönepolicy.
– Det är lättare att acceptera löneskillnader om man förstår grunden till dem, säger Calle Söderberg.
Journalisten har talat med Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin, som avstår att kommentera innehållet i brevet tills han tagit emot det personligen.
Här är det öppna brevet i sin helhet:
“Globen den 7 mars
Missnöjet med lönerna är bland Aftonbladets redaktionella personal mycket stort. Kravet att fackklubbens styrelse “ska göra något” är därför starkt från medlemmarna i journalistklubben. Inför löneförhandlingarna ställer därför medlemmarna många krav.
Tre krav utkristalliserades vid det senaste klubbmötet 6 mars.
Det första: Att kvinnolönefrågan löses.
Vid en genomgång av lönerna som klubbstyrelsen gjorde i september -02 fann vi att 17 kvinnor har obefogat låga löner jämfört med manliga kolleger. Klubben begärde, vid förhandlingar med redaktionsledningen, att dessa kvinnors löner skulle höjas. Det blev ett blankt nej. Under de senaste dagarnas 100-procentsartiklar ter sig detta nej svårförståeligt. Och kanske än mer svårförståeligt är, att redaktionsledningen inte följer jämställdhetslagen och genomför årliga lönekartläggningar och löneanalyser. Detta påpekades med emfas under klubbmötet. Krav restes, och beslut fattades, om att klubbstyrelsen ska vända sig till JämO för att i första hand diskutera situationen och i andra hand lämna in en formell anmälan.
För det andra: Lönesituationen på sportredaktionen är usel. Krav ställdes återigen på att denna situation måste lösas. Sportredaktionens löner måste höjas. Därtill kommer att flera nyhetsreportrar också anser sig dåligt betalda. Faktum är, att Aftonbladet har de genomsnitt lägsta lönerna bland de fyra dagliga tidningarna i Stockholm. Mot bakgrund av att Aftonbladet 2002 gjort sin största vinst genom tiderna är detta märkligt. Under mötet vittnade flera medlemmar om att de blivit mycket dåligt bemötta under egna försök att förhandla sig till högre löner. Några exempel på svarsrepliker från redaktionsledningen:
-Nej, vi prioriterar inte teoretisk utbildning.
-För att få höjd lön “ska man gå i takt”.
-Nej, vi höjer inte din lön. Det behövs inte.
Det tredje kravet från klubbmötet var att i ett öppet brev förklara för företagsledningen hur stort missnöjet är på redaktionen.”
Brevet är undertecknat: Aftonbladets journalistklubbs styrelse.
