Gå direkt till textinnehållet

Lekfullt på Sydsvenskan med nya formatet

Vågen av svenska dagstidningar som helt eller delvis går över till tabloid fortsätter att rulla över landet. I morgon är det Sydsvenskans tur, på fredag Göteborgs-Postens.

Vågen av svenska dagstidningar som helt eller delvis går över till tabloid fortsätter att rulla över landet.
I morgon är det Sydsvenskans tur, på fredag Göteborgs-Postens.

En ny tid i dagspressen är på väg med en ständigt växande lista på tabloidtidningar. Både Sydsvenskan och Göteborgs-Posten inför den här veckan nya tidningsdelar i tabloid, och därmed finns det ingen storstadstidning kvar med sin produkt helt i broadsheet-format.

@bild: 1

Sydsvenskan lanserar sin nya tidning i morgon, onsdag och för layoutchefen Anders Enström har det varit en stor omställning för tidningen:

– Det känns som att det i redaktionen finns en total enighet om att bytet blir kul. Samtidigt tvingar det oss att prioritera hårdare i materialet. Vi har valt en typografi där vi bestämt oss för att ännu tydligare lyfta fram saker som vi vill betona. Kanske leder det till mer lekfullhet på sidorna också, säger han.

Anders Enström menar att eftersom tabloidsidan har färre element ges nu en möjlighet att locka fram mer lekfullhet i texternas och bildernas uttryck.

Har ni också gått mot att få fler avdelningar i materialet?

– Ja, det kan man säga. Erfarenheterna har visat att nyckeln till en lyckad övergång till tabloid är att man planerar tidigare och styr materialet mot rätt utrymme på sidorna. Vi har tagit fram idealsidor eller prototyper, som vi i och för sig inte ska följa slaviskt. Det handlar mer om en planeringsmallning än en layoutmallning, framhåller Anders Enström.

Är det inte också risk för att arbetet blir mindre kreativt, att man bara häller in text i boxar?

– Så ser vi inte det. Vi har sett tidningar som har gått över till tabloid och blivit monotona. Men man måste ha en dynamik i formen och kunna göra utrymme för att skriva långt emellanåt. Vi vill inte ha en layout med betongklossar, säger han.

Claes Nordenstam, som jobbar som redigerare på Sydsvenskan säger att redigerarna är positiva inför omgörningen:

– Broadsheet-formatet är mer tillåtande när det gäller nyhetssidor. Där syns inte misstagen lika tydligt som i tabloid. Men med feature-sidorna är det annorlunda, där tabloid är mer tacksamt. När vi jobbar i tabloid tänker vi mer i uppslag, och inte sida för sida, framhåller Claes Nordenstam.

bryt

Även bland de mindre landsortstidningarna går allt fler över till tabloidformatet. Piteå-Tidningen minskade formatet den 1 mars från Berliner till tabloid.

Bengt Larsson, nyhetschef på tidningen, berättar att det ger nya samordningsvinster, med tryckning hos Norrländska Socialdemokraten i Luleå:

– Vår gamla tryckpress var färdig för pension, och av ekonomiska skäl var det mest rationellt att trycka med flera andra tidningar i ett nybildat tryckeribolag.

– Även om det var samordningsvinster som var det direkta skälet till att vi bytte format, är jag övertygad om att vi hade satsat på tabloid även om vi hade skaffat en egen press. Formatet är helt enkelt behändigt, säger Bengt Larsson.

bryt

På Göteborgs-Posten har man länge gjort en del som tabloid. Nu blir det två.

– Övergången har inte varit så dramatisk i och med att vi har viss vana vid tabloid i kultur- och nöjesdelen, och när den gick ner i format införde vi också en ny typografi som vi bygger vidare på. Den största omvälvningen just nu är att nya nyhetssidor hamnar i mindre format, säger Mats Widerbrant, designchef.

Han vittnar om att omvandlingsprocessen har gällt flera saker samtidigt, dels det nya formatet, men även att slå samman olika avdelningar och använda ny teknik:

– Det har framför allt varit nya teknikfrågor som gjort att övergången inneburit en större förändring än vad vi först tänkt, berättar Mats Widerbrant.

bryt

Sundsvalls Tidning är en av de tidningar som ännu inte tagit beslut om formatbyte men som gjort en förstudie av för och nackdelar med formatbyte. Förstudien presenteras för styrelsen i mars.

– I botten är det läsarönskemål som driver utvecklingen. Några börjar och skapar en bank av erfarenheter som resten kan dra nytta av, säger Hans Westin, VD, på Sundsvalls Tidning.

– Sedan driver även samordningsvinster och pengar på utvecklingen. Blir tabloid en standard blir det nog svårt att inte haka på trenden, säger Hans Westin.

bryt

Dagens Nyheter tog steget den 8 januari och har nu två månaders erfarenheter av formatet. Tydligaste skeptikern innan man bytte format var kulturchefen Henrik Berggren, men efter två månader uppger han sig ha mött mestadels positiva reaktioner från läsarna:

– Så här långt kan jag bara säga att gensvaret varit mycket positivt sedan vi gick över. Allt pekar mot att läsarna vill ha det här formatet.

Berggren såg tidigare en risk att kulturmaterialets omfång skulle minskas kraftigt i tidningen, men på DNs kulturdel börjar man nu känna sig bekväm med formatet, även om Berggren ser risker med en utveckling där broadsheet-formatet försvinner från svensk press:

– Jag tycker att det är viktigt att det finns platser där man kan föra ett resonemang, och inte bara leverera statements. Krönikorna i Expressens kulturdel gentemot vår har till exempel skiljt sig åt en del. I en Expressenspalt hinner man med en tanke, hos oss har man kunnat föra fram argument för och emot i en fråga och därefter dra en slutsats. Det går lätt förlorat i tabloid, säger Henrik Berggren.

pf@sjf.se

Fler avsnitt
REPORTAGE
Dalmar Namazi, reporter på SVT och UR:s gemensamma satsning för ungdomar - Nyhetskoll, bakom kameran.
Fullt fokus på Nyhetskoll för ungdomar.
Rapport från ”mellanförskapet”

Senaste numret

Omslaget till tidningen Journalisten, Nummer 3 2025