Gå direkt till textinnehållet

Journalister rödare och grönare än allmänheten

Det finns stora skillnader mellan hur allmänheten och journalisterna röstar. Nästan var tredje journalist sympatiserar med vänsterpartiet medan moderaterna får få röster.

Det finns stora skillnader mellan hur allmänheten och journalisterna röstar. Nästan var tredje journalist sympatiserar med vänsterpartiet medan moderaterna får få röster.

Journalisterna utgör långt ifrån något tvärsnitt av befolkningen när det gäller partisympatier. Andelen som stöder folkpartiet är nästan tre gånger högre bland journalisterna än bland medborgarna i stort.

Undersökningen har gjorts vid JMK av bland annat professor Kent Asp som i 20 år arbetat med undersökningar kring politiska val.

Annons Annons

Kent Asp tror inte att journalisternas politiska åsikter påverkar rapporteringen i någon högre grad.

– Sedan 1960-talet har en allt större professionalism vuxit fram bland journalisterna. De gör en rätt likartad nyhetsvärdering oberoende av vilket parti de röstar på.

En annan faktor som enligt Kent Asp förhindrar åsiktsfärgad journalistik är att nyhetsarbetet är en kollektiv process med många inblandade där en enskild medarbetare har relativt små möjligheter att styra utbudet.

– Dessutom visar undersökningar att det bara är en liten andel av journalisterna som är starkt engagerade i de partier de röstar på.

Moderaterna och socialdemokraterna är ett par av de partier som får mindre andel röster från journalisterna jämfört med vad allmänheten röstar på.

Kent Asp framhåller att båda dessa partier är maktbärare och menar att det ligger i journalisternas yrkesideologi att vara självständiga och stå lite vid sidan av makten. Han använder samma hypotes för att förklara varför miljöpartiet och vänsterpartiet är överrepresenterade bland journalisterna.

Även 1989 och 1995 har journalisternas partipreferenser kartlagts. Siffrorna har varit relativt stabila under åren. Den enda riktigt starka trenden är att vänsterpartiet gått framåt från 22 procent 1989 till 31 procent i fjol.

Kent Asp har tidigare undersökt om rapporteringen påverkas av tidningens partifärg, om till exempel en socialdemokratiskt ägd tidning är mer gynnsamt inställd till socialdemokraterna på nyhetsplats. Hans slutsats är att någon partipolitisering i nyheterna knappast märks. Det är en radikal skillnad från 1960-talet då professionaliseringen av journalistkåren tog fart på allvar.

– På 1950-talet skrev folkpartistiska tidningar nästan enbart om folkpartiet. Numera kommer alla partier fram i stort sett lika mycket och på samma villkor i alla tidningar. Mångfalden inom ett medium har ökat men samtidigt har konformismen mellan medierna ökat.

– För debatten i samhället är detta inte bra. Den naturliga motkraften till medierna är medierna själva men den motkraften har urholkats genom den professionella ideologin, journalismen eller vad vi ska kalla det. Om till exempel någon kritiseras så sker det på ett likartat sätt i alla medier och i inget medium tas den personen i försvar. Det är ett dilemma för demokratin.

Vad kan man göra åt det?

– Man kan göra om presstödet och ge det till tankesmedjor som får i uppgift att vara partiska och ge ut tidningar typ Arena, som kan ge det andra perspektivet. Den fria forskningen kan också vara motkraft och man kan även stärka public service.

sw@sjf.se

Fler avsnitt
Fler videos