Gå direkt till textinnehållet

Jonas Nordling i öppet bråk med Johanna Jaara Åstrand

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling går till angrepp mot Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand under pågående kongress.

Denna vecka pågår Lärarförbundets kongress på Stora Essingen i Stockholm, där frågan om förbundets medlemstidningars oberoende kommer att avgöras, först under paneldebatter under eftermiddagen i dag, sedan i ett plenumbeslut på fredag.

I går gick Fackförbundspressens styrelse ut på DN Debatt med en uppmaning till kongressombuden att slå vakt om den fria och granskande kvalitetsjournalistiken i Lärarförbundets tidningar. I debattartikeln riktades kritik mot Lärarförbundets styrelsebeslut att ta bort det granskande uppdraget för medlemstidningarna, och att ge kommunikationsavdelningen inflytande över innehållet i tidningarna.

Johanna Jaara Åstrand replikerade på DN Debatt under gårdagen, och menade att Fackförbundspressens styrelses försök att utöva inflytande över Lärarförbundets kongress görs på ”mycket svagt underlag”. I repliken anför Jaara Åstrand i huvudsak tre argument:

  1. Att Lärarförbundet är den största utgivaren av fackförbundspress i Sverige till en kostnad om 70 miljoner kronor årligen.
     
  2. Att chefredaktörerna är självständiga ansvariga utgivare ”utan överrock” och att ”ingen utanför redaktionen påverkar den redaktionella planeringen”.
     
  3. Att Lärarförbundet ”har fallit långt efter i digitaliseringen av journalistik”. Man har till exempel inte lyckats producera ett enda poddavsnitt trots att man har 30 journalister, och man har inte heller en enda digital prenumerant.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling går nu på onsdagsmorgonen till angrepp mot Johanna Jaara Åstrand i en debattartikel i Journalisten.

Nordling anser att Johanna Jaara Åstrand i sin replik inte berör den viktigaste frågan, nämligen inskränkningen av det granskande uppdraget för tidningarna, men också att Johanna Jaara Åstrand ”misslyckats som medieägare” och att hennes syn på personalpolitik lämnar en del att önska:

”För det första sågar Jaara Åstrand den egna verksamheten i sitt svar på ett mycket sorgligt sätt. Den redaktionella verksamheten, som prisbelönats flera gånger, är plötsligt underutvecklad enligt den egna arbetsgivaren. Med tanke på att det dessutom är ett fackförbund som uttalar denna besvikelse över de egna medarbetarna så måste kritiken anses vara extra pikant. Det känns åtminstone inte som en uppbygglig personalpolitik i sammanhanget”, skriver Jonas Nordling i debattartikeln.

”Om den digitala utvecklingen inom verksamheten inte gått tillräckligt snabbt så är det mer troligt att felet återfinns i ägarens styrning. […] om ägaren misslyckats med att tydliggöra sina förväntningar så spelar det ingen roll hur mycket denne sedan inskränker det redaktionella uppdraget. Det är ändå inte där felet sitter”, skriver Jonas Nordling.

Journalisten har i flera artiklar granskat Lärarförbundets hantering av tidningsverksamheten inför och efter förändringen av det redaktionella programmet i december förra året och har bland annat kunnat avslöja att ledningen lämnat påståenden som kan ifrågasättas.

I sin replik på DN Debatt uppger Johanna Jaara Åstrand att ”ingen utanför redaktionen påverkar den redaktionella planeringen”. Men enligt det redaktionella programmet som styrelsen genomdrev i december skall kommunikationsavdelningen ges inflytande över innehållet i tidningarna. I programmet står: ”Planering sker i samarbete med övriga delar av Lärarförbundets kommunikation. Den gemensamma processen anger teman och inriktning för innehållet.” Vilket Journalisten har berättat om.

I repliken på DN Debatt hävdar Johanna Jaara Åstrand också att formuleringen om digitaliseringen i det gamla redaktionella programmet från 2007 var föråldrad. Hon skriver:

”Det redaktionella program som den nostalgiska styrelsen i Fackförbundspressen önskar återuppliva skrevs 2007, det år som världens första Iphone lanserades. Det har ett kapitel som heter ’Internet’ där vi kan läsa ’Att distribuera tidningar via internet är ett viktigt komplement till de tryckta tidningarna. Internet möjliggör […] arkivfunktioner.’”

I det nya redaktionella programmet står dock inget om att tidningarna ska satsa på digital utveckling. Den enda formulering rörande det digitala uppdraget för tidningarna är en modifierad variant av formuleringen som fanns i programmet från 2007. I det nya programmet står:

”Att sprida tidningarnas innehåll digitalt ska vara ett viktigt komplement till de tryckta tidningarna.”

Fler avsnitt
Fler videos