Jamie Shea: Krig handlar om att få opinionen på din sida

Nutidens krig handlar till stor del om att få opinionen på sin sida och i den kampen spelar journalister en avgörande roll. Det var budskapet från Jamie Shea som var presstalesman för Nato under Kosovokriget.

Vid de dagliga presskonferenserna under Natos krig mot Slobodan Milosevic förmedlades de allierades propaganda av den alltid lika självsäkre Jamie Shea. Under Journalistförbundets seminarium var det en ganska självkritisk Shea som mötte publiken.

– Vi drog en del lärdomar under Kosovokriget, till exempel att din trovärdighet vilar på din ärlighet och förmåga att ge information, sa Jamie Shea, tillika doktor i historia.

Beslöt sig för att varva retoriken med fakta

Nato bemödade sig om att framstå som ”the good guy” och försökte genomtrumfa budskapet om Slobodan Milosevic som ”the bad guy”.

– Men efter några dar förstod vi att vi aldrig skulle komma någonstans enbart med retorik, vi var tvungna att ge journalisterna fakta som stödde vad vi sa.

Enligt Shea hade Nato på ett tidigt stadium dokumenterat att det fanns massgravar med människor som fallit offer för Milosevic styrkor. Detta hade varit perfekt för Nato att visa upp för att styrka sina påståenden om Milosevic ondska.

– Jag bönföll militären om bilder på massgravarna men de var sekretessbelagda, de skulle användas i kommande rättegångar. Istället kunde Milosevic kabla ut bilder av döda civila som sades ha drabbats av Natos bombningar.

En annan lärdom är att det inte går att tro att journalisternas intresse efterhand dör ut om informationen stryps. En dag under Kosovokriget kom bilder på lemlästade människor som färdats med en lastbilskonvoj och som dödats i en Natoattack. Det framstod som om Nato gjort ett fatalt misstag och dödat värnlösa flyktingar.

Jamie Shea hävdade under seminariet att det inte alls fanns några civila i konvojen utan att de var Milosevicsoldater, utklädda till flyktingar.

– Det hela var en hemlig operation av serberna men det tog fem dagar innan vi kunde gå ut med det. Under de dagar vi inte sa något fortsatte journalisterna att ställa frågor och gav inte upp när de inte fick någon information.

Vid ett annat tillfälle när en Natobomb slagit ner på fel ställe och orsakat oönskad skada gick Shea ut med information innan saken läckt ut.

– Efter den presskonferensen ställde inte en enda journalist någon mer fråga om det.

Lämnade uppgifter ofta

Ytterligare en erfarenhet Jamie Shea gjorde var att det gäller att ta sig utrymme i medierna, annars gör någon annan det.

– Vissa dagar hände inget i Kosovo som var värt att rapportera om. Om inte jag hade något att komma med började journalisterna leta bland de 330 webbsidorna om Kosovokriget och hittade uppgifter till exempel om att Nato bedrev kemisk krigföring i området vilket var absolut struntprat.

– Så för att kunna ge journalisterna något började jag hålla föreläsningar om hur man bygger flyktingläger, hur lagföringen av krigsfångar går till med mera.

Hur mycket ljög han då som presstalesman under kriget. Shea försökte ge bilden av att det inte handlade om lögner utan att ge sin version av saken.

– Ibland gick vi ut med felaktig information men det berodde på att vi var osäkra på fakta. Det har visat sig att vi slog ut betydligt färre av motståndarnas tanks än vad vi i början uppgav, men det berodde på svårigheter att räkna. En del tanks var i själva verket av papp, soldaterna hade dubbelrapporterat en del träffar osv. Det avgörande är att man går ut och korrigerar när man fått in mer tillförlitliga uppgifter.

Han gav även en känga åt medierna.

– Sju dagar efter det att Nato av misstag bombat den kinesiska ambassaden i Belgrad visade CNN fortfarande bilder på den brinnande byggnaden. Detta trots att elden sedan länge var släckt. Samtidigt fanns 300 000 flyktingar i regionen som CNN ägnade mycket lite uppmärksamhet. Jag ringde CNN i Atlanta och protesterade. ”Sorry”, sa redaktören. ”Storyn om flyktingarna gjorde vi förra veckan”.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se