Gravöl för Latinamerika
I går hade tidskriften Latinamerika gravöl. Efter 35 år av solidaritets-journalistik läggs tidningen ner och sista numret har just kommit ut. Tidningens redaktörer genom åren samlades för att skåla och ta farväl. (Bilden Mikael Wirström berättar om sina två år på tidningen 1977-78. Foto: Paul Frigyes)
Kanske var sista numrets framsida typisk för situationen för tidningen Latinamerika när nu efter 35 år läggs ner. En suddig bild på två män med oklar identitet som står bakom bakluckan på en röd Renault, vid vad som förefaller vara en kåkstad. Kläder och frisyrer doftar 70-tal.
Och när Nordens enda tidskrift om Latinamerika i går hade gravöl närvarade två dussin gamla medarbetare för att inta vin, piroger och lussebullar. Åtta av tidningens redaktörer berättade om sin tid på tidningen, och arbetet med texter som ibland vinglade mellan solidaritetsarbetets proklamationer och traditionell journalistik.
Under kvällens afton spelades ett band upp där tidningens förste redaktör Lars Palmgren berättade om startåren runt 1975 då tidningen gick under namnet "UBV-bulletinen – nyheter från Latinamerika". Palmgren blev lite av tidningens andlige gudfader, sedan länge också en välkänd röst som SRs stilsäkre Latinamerikakorrespondent.
Mikael Wirström, som efterträdde Palmgren, inledde därefter raden av redaktörer och han kunde berätta om sin strävan i en trång lokal i Stockholms gamla Klarakvarter för att förvandla den stencilerade samlingen papper till en mer vuxen tidskrift.
Tidningens redaktörer fick under många år arbeta hårt, och med begränsad förståelse från skribenterna, för att förvandla långa texter till läsbar journalistik. Agneta Gunnarsson, redaktör i början av 90-talet berättade om hur hon hade beställt en notis från en medarbetare och fått en leverans i form av en fax med tolv sidor text.
Efter Berlinmurens fall, i början av 90-talet gick luften ur intresset för Latinamerika som politisk symbol, och därefter har tidningen kämpat med minskande resurser och olika försök till sammanslagningar med andra solidaritetstidningar. Den gamla bilden av Latinamerika, folkens ädla, politiska kamp mot präster och militärer, var mer medialt tacksam än de nya bilderna, där framför allt Colombias kokainhandel och Brasiliens ekonomiska framgångar återkommer flitigast.
