Gå direkt till textinnehållet

Fransk domare vill förhöra svensk journalist – JK säger nej

Svensk yttrandefrihet gäller inte bara svenskar. Den gäller också schweiziska djursexdistributörer, litauiska parlamentsledamöter och franska rannsakningsdomare. Därför har JK flera gånger i år nekat hjälpa utländska åklagare att tvinga svenska journalister att avslöja sina källor.

Svensk yttrandefrihet gäller inte bara svenskar. Den gäller också schweiziska djursexdistributörer, litauiska parlamentsledamöter och franska rannsakningsdomare. Därför har JK flera gånger i år nekat hjälpa utländska åklagare att tvinga svenska journalister att avslöja sina källor.

Sedan oktober förra året gäller en ny lag om vilken rättslig hjälp svensk polis och åklagare ska ge utländskt rättsväsende.

Det kan gälla förhör eller beslag av bevismaterial som finns i Sverige.

Förr krävdes att gärningen var brottslig både här och utomlands. Nu räcker det om handlingen är straffbar i det andra landet.

Men i den nya lagen står ingenting om vad som händer när reglerna krockar med den grundlagsfästa svenska yttrandefriheten.

Nu konstaterar JK att yttrandefrihetslagarna väger tyngre. Det betyder att JK eller annan svensk åklagare inte kan tvinga en journalist att ge uppgifter till utländsk polis.

För att det ska kunna ske måste samma undantag vara uppfyllda som i en svensk utredning. Därför gäller full svensk meddelarfrihet även utländska källor som intervjuas utomlands av en svensk journalist.

Åklagare ville ha råintervju med parlamentsledamot

Begäran om hjälp från utlandet är inte alls ovanlig. Sedan den nya lagen trädde i kraft har tre sådana fall landat på JKs bord.

Den första begäran kom från en undersökningsdomare i schweiziska Baden som utredde misstänkt import av videofilmer med djurporr från ett svenskt företag.

Sådana filmer är straffbara i Schweiz men inte i Sverige. Enligt den nya lagen skulle svenska åklagare kunna hjälpa till, men eftersom videofilmer omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen svarade JK nej.

Den andra begäran gällde en intervju som SVT-reportern Morgan Olofsson gjort för Aktuellt, där litauiske parlamentsledamoten Vytautas Sjustauskas uttalade sig nedsättande om judar.

Inslaget ställde till stort rabalder i Litauen vilket fick riksåklagaren i Vilnius att begära in hela den inspelade intervjun från Olofsson, alltså inte bara det som sänts i TV.

– Jag blev uppringd av åklagaren som sa att nu är du så god och skickar över inslaget och råkopian. Jag förklarade att så går det inte till i Sverige. Han påstod ändå i sin inlaga att jag hade gått med på det, vilket är helt fel, säger Morgan Olofsson.

JK har granskat den TV-sända intervjun och finner inte att den litauiske politikern gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp eller något annat som bryter mot yttrandefriheten. Därför får Litauens riksåklagare ingen rättslig hjälp.

– Det är ju väldigt skönt att skyddet fortfarande fungerar, säger Olofsson när han får veta att JK avgjort fallet.

Fransk domare vill förhöra ABs Pariskorre

Den tredje begäran kom från en fransk rannsakningsdomare i Lille.

Förundersökningen gäller en kollega till honom som misstänks ha läckt uppgifter till medierna ur en brottsutredning om en svensk kvinnas callgirl-verksamhet i Paris. Uppgifterna gäller ett förhör med en känd skådespelare.

I Frankrike finns ingen meddelarfrihet av svensk typ och därför har domaren i Lille förhört de poliser som ställde frågor till skådespelaren.

Domaren ville också förhöra Aftonbladets dåvarande Pariskorrespondent Bengt Michanek som i september 1997 citerade den misstänkte rannsakningsdomaren om att denne tänkt ta in skådespelaren till förhör.

Men eftersom Michanek återvänt till Sverige begärde fransmännen hjälp med förhöret av svenskt rättsväsende.

JK konstaterar att svenskt meddelarskydd även omfattar franska statstjänstemän och att JK därför inte kan förhöra Michanek.

Vill även förhöra Journalistens reporter

Fransmännen hade också begärt att få höra Journalistens reporter Staffan Wolters, för att han i ett fax till fransk polis i mars 1998 uppges ha påstått att Michanek aldrig intervjuat den misstänkte förundersökningsledaren.

Den delen av fransmännens begäran lämnar JK över till allmän åklagare med motiveringen att uppgifterna inte skulle ha haft samband med Wolters arbete som journalist. Sånt som inte ska utmynna i en publicering har inte grundlagsskydd.

Men där har JK fullständigt fel, säger Staffan Wolters. Han har som reporter på Journalisten kollat om det finns någon sekretessutredning som rör Michanek:

– Jag fick ett tips om att Michaneks intervju med domaren skulle ha varit fejkad och ville kolla om det var sant. Det är möjligt att jag hänvisade till mitt tips, men att jag skulle sitta inne med några uppgifter som jag ville dela med mig av till polisen är fullständigt fel.

Wolters minns att han skickade ett fax på knagglig franska och att han kollade med Michanek. Något svar på sitt franska fax fick Wolters aldrig så han la ner tipset.

Bengt Michanek säger att han inte haft en aning om att en fransk undersökningsdomare begärt att han ska förhöras eller att JK avgjort frågan.

Och om Wolters tips om att Michanek skulle ha fejkat sin intervju säger Bengt Michanek:

– Till det har jag inga som helst kommentarer.

borge.nilsson@textra.se

Fler avsnitt
REPORTAGE
Dalmar Namazi, reporter på SVT och UR:s gemensamma satsning för ungdomar - Nyhetskoll, bakom kameran.
Fullt fokus på Nyhetskoll för ungdomar.
Rapport från ”mellanförskapet”

Senaste numret

Omslaget till tidningen Journalisten, Nummer 3 2025