Gå direkt till textinnehållet

Flera brister i hanteringen av Dawit Isaaks och Gui Minhais fall

Den kommission som har granskat UD och regeringens arbete med att få Dawit Isaak och Gui Minhai fria har hittat flera brister. De riktar också kritik mot UD för att de inte fått ta del av hela Dawits akt. "Vi menar att de (UD) har ett underligt sätt att se på saken", säger kommissionens ordförande Helena Jäderblom till Journalisten.

Journalisten har tidigare berättat om den kommission som haft i uppdrag att granska och utvärdera regeringens och UDs arbete med att få Dawit Isaak och Gui Minhai fria. Under en pressträff i fredags presenterades deras slutsatser, som även finns att läsa här

Under arbetets gång har kommissionen intervjuat ett stort antal personer (ett 50-tal i Isaaks fall och ett 30-tal i Minhais fall) där bland annat före detta statsråd och statstjänstemän, organisationer samt anhöriga ingår. 

I fallet med Gui Minhai har kommissionen fått ta del av UDs akt i sin helhet. När det gäller Dawit Isaak har man inte fått ta del av hela akten med hänvisning till sekretess, vilket alltså gjort att man inte kunnat göra en fullständig utredning av hans fall. Det här är något som kommissionens ordförande är kritisk till.

– Vi menar att de (UD) har ett underligt sätt att se på saken. Vi kan konstatera att i riksdagens beställning till regeringen, att tillsätta den här granskningen och kommissionen, så anges att vi ska få del av alla uppgifter även om de omfattas av sekretess, säger Helena Jäderblom till Journalisten.

I granskningen konstateras att förhållandena i Kina och Eritrea – bland annat när det gäller synen på mänskliga rättigheter – har försvårat Sveriges arbete och att man i båda fallen har arbetat intensivt och engagerat utan perioder av inaktivitet. 

Helena Jäderblom intervjuas av TT Nyhetsbyrån. (Foto: Klas Granström)

Men man hittar också brister i hanteringen av båda fallen. Helena Jäderblom pekar särskilt ut arbetet i de inledande skeendena, utredningen av grundläggande fakta, samt analysen av relevanta rättsliga frågor. 

– I Isaaks fall tog det tid innan man förstod att man hade att göra med en svensk medborgare som satt fängslad. I Minhais fall reagerade man snabbt men inte tillräckligt starkt. Det är oerhört häpnadsväckande att en person blir kidnappad och förd till ett annat land, där borde vi ha agerat snabbare, säger Helena Jäderblom.

Mot bakgrund av bristerna lämnar kommissionen också förslag på åtgärder. De konstaterar att det är viktigt att agera tidigt i politiska känsliga fall för att undvika låsningar och att det blir prestige. Man bör även säkerställa att kommunikation inom UD funkar väl redan i ett inledande skeende.

När det gäller dokumentation anser kommissionen att arbetet skulle förenklas och förbättras om det fanns en sammanställning av grundläggande fakta och omständigheter runt Isaak och Minhai: av viktiga händelser, strategier, och åtgärder som har vidtagits och utfallet av dem. 

– Kommissionen rekommenderar därför att det fortlöpande görs sådan sammanställningar. Inte minst mot bakgrund av att det inom myndigheterna är en snabb omsättning av tjänstemän och politiker, säger Helena Jäderblom. 

När det gäller de rättsliga analyserna föreslår kommissionen att man regelmässigt bör analysera om mänskliga rättigheter har kränkts och i vilka forum och sammanhang de här kränkningarna bör påtalas. 

– Och vad den nationella rätten säger när det gäller straffrätt i de här länderna, menar Helena Jäderblom.

Kommissionen pekar också ut två enskilda händelser där man hittat brister. Det handlar om en händelse i Gui Minhais fall där han varit ute i frihet under ett par dagar 2017 och personal från svenska konsulatet fanns med ombord på ett tåg till Peking. Väl där blev tåget bordat av civilklädda personer som släpade av honom från tåget. 

– Där tycker vi att om man nu ska hjälpa honom med den här resan så kunde man ha gjort en mer fullständig riskbedömning. Vi spekulerar kring om man skulle ha använt sig av en bil istället, eftersom diplomatbilar har ett sorts skydd.

Den andre enskilda händelsen som pekas ut gäller Dawit Isaak och ett tillfälligt frisläppande från fängelset 2005.

Kommissionen "är bekymrad" över att det gjordes uttalanden av den dåvarande svenska ambassadören och utrikesministern som pekade mot att det hade varit svenska myndigheters förtjänst att han varit ute. 

– Det togs väldigt illa upp av eritreanerna, det vet vi. De här händelsen har inte underlättat till att få dem fria. 

Som Journalisten har berättat tidigare har det också kommit en rad förslag på åtgärder utifrån genom åren. Bland annat att man skulle kunna förse Dawit med ett svenskt diplomatpass så att man kunde besöka honom i fängelset, eller att man skulle kunna utvisa Eritreanska diplomater. 

– Vi har inte fått uppgifter att man ska ha försökt ge Dawit Isaak ett diplomatiskt pass, jag vet inte heller om det är möjligt, men jag gissar att det inte är en framkomlig väg. När det gäller att utvisa diplomater har man förklarat en person persona non grata på den Eritreanska ambassaden men man har valt att inte stänga ner ambassaden, kommenterar Helena Jäderblom.  

Inte heller hon har några uppgifter på att Dawit Isaak eller Gui Minhai lever. 

– Vi vet inte om Dawit lever, det finns inga förstahandsuppgifter som talar för att han lever. Det finns andrahandsuppgifter, men ingen har haft kontakt med honom från svenska myndigheter sedan 2005 när han var ute ett par dagar i frihet. Gui Minhai har ingen svensk tjänsteman träffat sen 2018, och det finns inget livstecken sedan det året.

Utrikesminister Tobias Billström vid dagens presskonferens. (Foto: Klas Granström)

Tobias Billström (M) är den tionde utrikesministern som nu ska försöka få Dawit Isaak fri: 

Den tysta diplomatin har inte fungerat, vare sig när det gäller Dawit Isaak eller Gui Minhai, är det dags för tuffade tag?

– Jag vill inte komma med några ultimativa besked i det här sammanhanget. Det finns också andra situationer som har utspelat sig genom åren där det har fungerat med tyst diplomati, och man har kunnat påverka. Men i de här två fallen finns det anledning att reflektera över detta. Nu tycker jag det är viktigt att vi får möjligheten att analysera den här utredningen och fundera över om det finns lärdomar att dra, säger Tobias Billström till Journalisten. 

Utrikesministern vill inte svara på om Sverige har varit för flata mot Kina på grund av att de är en stark handelspartner. Däremot menar han att det finns anledning att fundera kring kommissionen slutsatser gällande senfärdigheten med att reagera. 

– Det är alltid svårt när det kommer sådana här kriser och någon blir frihetsberövad. Men att kommissionen konstaterar att det har tagit tid i vissa avseenden är något vi måste fundera över, säger Tobias Billström.

Fler videos
Fler avsnitt