Gå direkt till textinnehållet

Brister i hur källskydd hanteras på redaktioner

Kunskapen om hur man skyddar sina källor är låg på svenska redaktioner, visar en undersökning som Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp har gjort.

Undersökningen omfattar journalistklubbarna på 130 redaktioner i landet som svarat på en enkät om källskyddsfrågor och hur de sköts på deras arbetsplats.

Resultatet är nedslående:

90 procent har under det senaste året inte fått någon utbildning där källskyddsfrågor ingått.

På 75 procent av företagen hade man inte haft någon diskussion kring källskyddsfrågor.

Nästan 90 procent av företagen saknade en skriven policy om källskydd.

– Att man har en skriven policy är i och för sig ingengaranti för att man följer den, men att så få har det är ändå ett tecken på att man inte tar frågorna på tillräckligt stort allvar, säger Sus Andersson, ledamot i yttrandefrihetsgruppen.

På de arbetsplatser som har en skriven policy anser 71 procent av klubbarna att förvaring av källskyddad information är den viktigaste punkten. Därnäst kommer överföring/kommunikation av källskyddad information (35 procent) och hur man kontaktar källor (21 procent).

Där det finns policy omfattar den 78 procent av de anställda journalisterna, 50 procent av frilansar som arbetar på redaktionen och 35 procent av vardera personal- och it-avdelningarna.

Kännedomen om innehållet i policyn är låg. Bara 14 procent tror att alla journalister känner till innehållet, 29 procent tror att tre fjärdedelar gör det, 21 procent att häften känner till det, och 36 procent tror att en fjärdedel av journalisterna kan policyns innehåll.

14 procent av journalistklubbarna tror att alla övriga anställda har god kännedom om policyns innehåll. Bara 7 procent tror att tre fjärdedelar eller hälften av övriga anställda har det. 43 procent tror att en fjärdedel av de övriga på arbetsplatsen är väl medvetna om policyns innehåll.

Enligt 17 procent av de tillfrågade klubbarna revideras policyn aldrig, enligt 75 procent sällan och enligt 8 procent årligen eller oftare.

Klubbarna i enkäten har också kommenterat hur frågor om källskydd hanteras på redaktionen. Några exempel:

"Detta är en fråga vi från klubben ständigt tar upp men där företaget duckar för de tycker att den är för stor. Eftersom vi arbetar inom public service blir man ännu mer nervös när denna extremt viktiga fråga inte tillhör de högst prioriterade frågorna."

"Nyligen har vi fått kryptering på våra bärbara datorer – men den som kommer över inloggningsuppgifter kommer automatiskt förbi den."

"Jag har för mig att frågan varit uppe i samband med någon annan diskussion – på redaktionsmöte. Men jag kan inte minnas exakt hur vi pratade. Men källskydd som ämne har vi aldrig diskuterat, så vitt jag vet."

"Det största hotet mot källskydd i dag anser jag är de nya datasystemen som i teorin gör det möjligt för arbetsgivaren att gå in och läsa vilka källor man har uppskrivna med telefonnummer. Den dag någon slutar på tidningen är det bara att gå in och ta hand om dennes egenhändigt uppskrivna telefonkatalog. Det kan vara känsligt eftersom många uppgiftslämnare är noga med sin anonymitet."

Journalistförbundet anordnar i januari tillsammans med JMK ett seminarium om källskydd.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt