Gå direkt till textinnehållet

Amat Levin: ”Okunskapen om svart historia gör att fördomar lever kvar – även i nyhetsrapporteringen”

Det svåraste med att skriva en bok om svarta människors historia är att händelserna är komplicerade och förkunskaperna oerhört låga hos publiken. Det menar Amat Levin, som sommarpratar om sin bok Svart historia den 5 juli.

Ta det här med Haiti.

Nyhetsrapporteringen har varit oerhört negativ i många herrans år. Det är inget konstigt med det: det är västra halvklotets fattigaste land, det plågas av korruption, politiskt våld, organiserad brottslighet, naturkatastrofer och förra året sköts presidenten ihjäl i sitt hem av utländska legosoldater.

Bilden som förmedlas blir lätt stereotyp: haitierna klarar inte av att hålla ordning på sitt land.

– Om man känner till Haitis historia förstår man bättre varför det ser ut som det gör. Haiti hade en riktigt svår start och att landets ekonomi varit så dålig har bland annat att göra med det astronomiska skadestånd som de tvingades betala till Frankrike, säger Amat Levin, journalist och författare till boken Svart historia.

Under hot från den franska flottan gick Haiti år 1825 med på att betala 150 miljoner franc (cirka 200 miljarder kronor i dagens penningvärde) i kompensation till Frankrike för förlorade slavar efter slavupproret 1791 som sedermera ledde till självständighetsförklaringen 1804. Först 1947 hade Haiti lyckats betala av summan och den ackumulerade räntan. Under 122 år hade landets ekonomi varit helt lamslagen. Skadeståndet är inte den enda förklaringen till Haitis ekonomiska problem idag, men en av dem.

– Den här sortens kunskap är alltid nyttig när man ska försöka förstå omvärlden, inte minst för en journalist, säger Amat Levin.

För fyra år sedan startade han Instagramkontot Svart historia och i mars kom boken med samma namn ut.

– Det tog ett år att skriva boken, det var en intensiv process. Jag hann inte med så mycket annat än att ta hand om barn och researcha och skriva.

Vad var det svåraste med att skriva en bok om svart historia?
– Att försöka sammanfatta väldigt komplicerade historiska händelser så att det blir koncist och förenklat men inte fördummat, för läsare som inte har förkunskaper, det var oerhört svårt. Jag är inte historiker utan gör journalistisk research, och det är mycket research bakom även de korta kapitlen i boken. Sen var det svårt att göra ett urval. Jag var tvungen att sätta stopp någonstans; och boken är på 500 sidor. Där gick min gräns.

Svart historia består av en serie historiska och kulturella nedslag, från Egypten 4 000 fKr till Malawi på 2000-talet, och har hyllats på svenska kultursidor. Även läsarreaktionerna har varit positiva, säger Amat Levin.

– Den vanligaste reaktionen är att boken är en ögonöppnare. Många säger till mig att de vill fortsätta att lära sig mer om olika delar. Det var precis det jag var ute efter. Jag vill stimulera nyfikenheten. De flesta medger att de inte kände till ens hälften av det jag berättar i boken.

På tisdag den 5 juli sommarpratar han i Sommar i P1, inte så mycket om privatlivet, utan just det som har kommit att uppta hans arbete.

– Jag kommer att prata om varför det är viktigt att uppmärksamma svart historia. Den allmänna kunskapen hos allmänheten är låg. De flesta känner till något om Nordafrikas historia: Egypten och Kartago, till exempel. Man känner till det transatlantiska slaveriet. Men man vet inte varför slaveriet uppstod, vilka drivkrafter som fanns, att Sverige haft egna kolonier och idkat slavhandel, och man vet väldigt lite om det svarta Afrikas historia före kolonialtiden.

– Jag kommer också att prata en del om diskriminering och rasism. Jag har uppfattat det som att man i Sverige har varit duktig på att uppmärksamma och kritisera rasism i andra länder de senaste 50-60 åren, bland annat apartheidregimen i Sydafrika. Men när man ska prata om rasism i Sverige blir det genast en betydligt mer obekväm situation. Jag har en teori om varför, som jag presenterar i sommarpratet. Man får lyssna om man vill veta.

Varför är det viktigt att uppmärksamma svart historia?
– För förståelsen. Fördomar lever vidare om man saknar kunskap. Ta det här med Haiti.

Fler avsnitt
Fler videos