Styrka med starka viljor i vårt förbund
REPLIK Det är bra och nyttigt för vårt förbund att huvudavtalet och medlemsomröstningen fortsätter att debatteras. Det är en styrka att det finns engagemang och starka viljor. Något som jag också uppmärksammat på mina resor den senaste tiden där jag träffat medlemmar inför den kommande medlemsomröstningen.
På förbundets hemsida och i den information som jag delar på mina möten med medlemmar, presenteras både vad ett ja eller nej till huvudavtalet kan få för konsekvenser. Detta följer beslutet på förbundets kongress i höstas om att vi ”inför denna medlemsomröstning presenterar vad ett ja eller nej till att skriva på ett nytt huvudavtal innebär för medlemmarna, beroende på om de är frilans eller anställda med hänsyn till arbetsgivare och avtalsområde." Jag reser runt för att få så många som möjligt att rösta, inte hur någon ska rösta som debattörerna skriver.
Debattörerna menar att styrelsen genom att säga ja till den större trygghetsöverenskommelsen (lagförändringar och huvudavtal) kört över kongressbeslutet från 2018 att stå upp för medlemmarnas anställningstrygghet och att aktiva motarbeta försämringar av LAS.
Denna fråga behandlades av granskningsutskottet under kongressen 2021. Utskottet menade att förbundsstyrelsen försökt leva upp till intentionen i beslutet genom att delta i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. ”Vad som hade kunnat göras i stället är SJF hade kunnat sagt nej till att delta i förhandlingarna eller nej till den slutförhandlade uppgörelsen, men då med en risk att resultatet hade blivit värre”, skrev granskningsutskottet. Yttrandet godkändes av kongressen.
Det politiska alternativet till huvudavtalet var ett genomförande av den statliga så kallade Toijer-utredningen, som innehöll betydligt sämre regler för arbetstagarsidan än det som blev resultatet av förhandlingarna och som inte innehöll några av de förbättringar som förhandlingarna ledde fram till – som bättre omställningsstöd för visstidsanställda, bättre studiestöd, bättre regler för bemanningsanställda, och så vidare.
Journalistförbundets styrelses beslut att både aktivt delta i förhandlingarna och säga ja till slutresultatet byggde helt enkelt på bedömningen att dessa ställningstaganden ledde till bäst resultat för våra medlemmar.
Debattörerna skriver vidare att det omställningsstudiestöd som införs i lag och som sedan kan kompletteras av ytterligare ett stöd i det nya huvudavtalet kommer att finansieras av medlemmarna, utan att kosta arbetsgivarna något. Och till ett oklart värde. Det stämmer inte.
Reformen omfattar hela arbetsmarknaden och kan användas av visstidsanställda, tillsvidareanställda och frilansar. Stödet finansieras av både staten och av arbetsgivarna som kommer betala en högre avgift än tidigare.
Frågan är då om finansieringen är tillräcklig. Detta är väl utrett av både en statlig utredning och av parterna. Man har gjort antaganden av hur många som kan tänkas vilja nyttja stödet vilket i sin tur legat till grund för de olika besluten om finansiering. Både den statliga finansieringen och den av parterna beslutade avgiften för det kollektivavtalade systemet är dimensionerade för att hålla över konjunkturcyklerna.
Dessa nya möjligheter till kompetensutveckling medför också eftergifter, som i alla förhandlingar. Förändrade turordningsregler och ett delvis annorlunda regelverk kring uppsägning av personliga skäl är reformer som legat i arbetsgivarnas intressen. Det går självklart att tycka att dessa förändringar inte i tillräckligt hög grad balanseras av det nya omställningsstudiestödet, av omställningsstöden i övrigt eller av de förändringar som sker av regelverken kring inhyrning, visstid och deltid. Jag har också respekt för att det finns olika uppfattningar kring den politiska process som ledde fram till förhandlingarna och kring hur den samlade fackföreningsrörelsen förhöll sig till den processen. Däremot är det inte sannolikt att vi som enskilt förbund skulle kunna förhandla ett eget omställningsavtal som ens är i närheten av det vi omfattas av idag.
Jag hoppas att debatten fortsätter och att så många medlemmar som möjligt är med och röstar i juni. På förbundets hemsida finns information om kommande seminarier inför medlemsomröstningen och det finns även mer fakta.
Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet
