Christer Sturmark: : Elmbrants förenklade bild
Elmbrant begår tyvärr samma misstag som många journalister före honom: Han kritiserar ”den nya ekonomin” utan att definiera den. Eller möjligtvis definierar han den så att den per definition kan kritiseras.
Jag läser den nyss utkomna boken Dansen kring guldkalven med skräckblandad förtjusning. Björn Elmbrant har gett sig på den svåra uppgiften att försöka återskapa de mycket speciella åren strax före sekelskiftet (och strax efter).
Han beskriver både själva skeendet, och försöker sig på en analys och bakomliggande förutsättningar och drivkrafter.
Det är en mycket märklig känsla att läsa en bok som noggrant beskriver några år som spelade en central roll i mitt eget liv. Det är som att läsa sin egen dagbok, fast skriven av någon annan. Alla händelser, tidningsklipp och personer som återges i boken minns jag, läste jag eller har jag en relation till.
Boken är bra. Analysen är ofta väl genomarbetad och det teoretiska resonemanget om de politiska och ekonomiska förändringar som möjliggjorde börsbubblan är välgrundade.
Men resultatet är ändå ojämnt: Tyvärr dyker det upp banala slarvfel här och där som kanske inte är så viktiga för det teoretiska resonemanget, men ändå väl onödiga. När de saker jag känner till innehåller direkta och triviala felaktigheter, blir jag förstås misstänksam mot de påståenden jag inte känner till.
bryt
Låt mig ta ett par exempel: Jag har (tyvärr) aldrig köpt eller ägt en gård (Dansen kring guldkalven, s 254) och jag var inte ordförande i IT-kommissionen, det var Ines Uusman. (s 43).
Mer bekymmersamt blir det när Elmbrandt försöker leda i bevis att vi som verkade i IT- och konsultbolagen medvetet försökte skapa en börsbubbla. Han citerar ur min bok Den nya ekonomin – med passionen som drivkraft (Norstedts 2000) och påstår att jag driver tesen att alla som talade om en bubbla var emot IT. Om Elmbrant hade läst styckena före och efter citatet från min bok, hade han sett att den tes jag driver är den motsatta. Jag skriver bland annat där att: ”Marknaden började kräva resultat, och i takt med det ser vi allt fler sammanslagningar mellan bolag. De första e-konkurserna kommer också nu, där kanske Boo.com var den mest spektakulära. Över en miljard kronor investerades av hänförda kapitalister som helt enkelt hoppades på att Internet skulle bli deras ekonomiska frälsning..Det är självklart att många av de vilda entreprenörsföretag som startats de senaste åren kommer att haverera…”.
bryt
Vad jag däremot skriver i min bok, är att många människor blandar ihop IT med börsbubblan. Det var inte IT som var en bubbla, utan börsen. Jag driver tesen att ITs förändringskraft inte kommer att avstanna på grund av börsbubblan.
Jag tror att vi i dag kan konstatera att jag fick rätt: Den fundamentala förändring som pågår inom samhälle och näringsliv hejdades inte av att börsbubblan kollapsade. Internet, digital och mobil kommunikation finns i dag i de flestas vardag i vårt land. Den mest utskällda trenden under börsbubblan, E-handeln, har i dag bevisat sig. Enligt postorderföreningen har e-handeln ökat med 30 procent bara under det första halvåret i år. Den omsätter 8 miljarder kronor bara i Sverige. Blocket.se tredubblade sin omsättning under förra året, från 26 till 101 miljoner kronor. Och, nota bene, vinsten fördubblades, från 13 till 26 miljoner.
bryt
Elmbrant begår tyvärr samma misstag som många journalister före honom: Han kritiserar ”den nya ekonomin” utan att definiera den. Eller möjligtvis definierar han den så att den per definition kan kritiseras.
Om man väljer att definiera ”den nya ekonomin” som ”olönsamma och slösaktiga e-handelsföretag med dåliga affärsidéer, drivna av inkompetenta entreprenörer och exit-sugna riskkapitalister”, då är det lätt att säga att ”den nya ekonomin” bara är skräp.
Vad vi dock ser nu i världen, är den sunda nya ekonomin. En värld där företag använder IT och Internet i allt högre grad i sina affärsprocesser, sammanknutna i globala digitala nätverk. En värld där individer kan skapa och konkurrera på nya villkor. Tyvärr också en värld där destruktiva krafter nyttjar dessa nya möjligheter.
bryt
Var det bättre förr? Tja, det beror på vem man frågar. Men de sista åren före sekelskiftet gav oss något som Sverige verkligen behöver: En tro på entreprenörskapet. Förena det med sunda affärsidéer och sund finansiering, så kan Sveriges kreativa entreprenörskap blomstra igen.
Jag gissar att Elmbrant och jag är överens på den punkten.
