Journalist ej terrorist

Några som förmodligen aldrig kommer att få tillfälle att berätta sin historia i radio är de journalister som i förra veckan dömdes till livstids fängelse i Turkiet för att ha utövat sitt arbete. De var också anklagade för terrorism. Det har blivit ett allt vanligare sätt att bli av med misshagliga journalister i länder med svag eller ingen demokrati.

Genom att anklaga journalister för terrorism klarar dessa regimer sig alldeles för ofta undan kritik, eftersom demokratiska länder också har speciallagar mot terrorism.
Längst i det här avseendet går förmodligen USA. När två krypterade mejltjänster nyligen stängdes där, blir man misstänksam. Vad låg bakom stängningen? Resultatet blir i alla fall att personer som på ett säkert sätt vill läcka uppgifter till journalister får det svårare. Att det är farligt att läcka i USA är domen mot Bradley Manning ett tydligt tecken på. När statens säkerhet ställs mot yttrandefrihet väger uppenbarligen yttrandefriheten lätt.
Fallet Edward Snowden är också pinsamt för USA och den demokratiska världen. Han får asyl i Ryssland, som inte respekterar vare sig yttrandefrihet eller pressfrihet. Detta kommer också användas av icke-demokratier som argument för att fortsätta döma journalister för terrorism.

När det fria ordet och pressfriheten ställs emot andra statliga intressen, står det fria ordet svagt. Därför är det ännu viktigare att vi engagerar oss när våra kolleger döms och drabbas runt om i världen.
Det gällde Martin Schibbye och Johan Persson, men det gäller också andra journalister som fängslas i Etiopien, Turkiet, Eri­trea eller var det än sker.
En annan undran i sammanhanget är varför Edward Snowden som sökt asyl i många länder, inte sökt asyl i Sverige. Det kan förstås bero på att Julian Assange varit honom behjälplig i ansökningarna. Men det kan också vara ett tecken på att Sverige inte längre upplevs som lika säkert för visselblåsare som till exempel Norge och Island.  Kanske är det FRA, fotoförbudet, vapendomen mot Expressen eller den snåla synen på offentlighetsprincipen som spökar?  

Annons

X X X

En av världens mest creddiga tidningar köptes i förra veckan upp av en man som tjänat sina pengar på nätet. En av de som har fått annonsörer att i allt högre utsträckning lämna tidningarna och söka sig till nyare digitala marknader.

Kanske blir Amazonägaren Jeff Bezos den som kommer med lösningen alla väntat på? Med sitt entreprenörskap och sina  IT-miljarder ska han nu få den ärevördiga Washington Post in i den digitala eran.  Han har lovat att vara tålmodig och experimentvillig. Det blir förstås intressant att följa.  
Jeff Bezos har spått att papperstidningen inte kommer att finnas alls om 20 år. Jag hoppas att han innan dess har hittat ett sätt att få läsarna att läsa, och betala, lika mycket för journalistik digitalt som de i dag gör på papper.  
Jeff Bezos har genom sitt Amazon fått oss att ägna mycket tid åt att läsa böcker digitalt, och betala för det. Om jag bortser från den kritik han fått för bland annat eländiga arbetsvillkor för sina anställda, tror jag (eller hoppas) att han kan ge Washington Post en verklig möjlighet att överleva och bli stark.

X X X

Sveriges Radios mediegranskande program Medierna listade i helgen en mängd svenska mediehus försök att hitta nya intäktskällor. Kreativiteten imponerade.
Ändå verkar prenumerationer på nätet, så kallade betalväggar, just nu vara den mest populära vägen.  Hallandsposten har redan sett en tydlig effekt av betalväggarna. Sedan införandet av prenumerationer på webben har antalet betalande läsare stabiliserats.
Försöken är fortfarande nya, men ett gott tecken är det i alla fall.

LEDARSTICK

TWEETAR KAN GRANSKAS AV PO

Nu ligger förslaget om att sociala medier ska kunna granskas av PO och PON färdigt att antas. Enligt förslaget är det bara konton knutna till grundlagsskyddade medier som ska granskas, inte enskilda journalisters konton, om de inte används i jobbet.
Det är en logisk utveckling av det pressetiska systemet och jag ser fram emot den första granskningen.