Studie föreslår nytt verktyg i medieetiska systemet
Medieforskaren Torbjörn von Krogh anser att det behövs en oberoende utredning av Metoopubliceringarna hösten 2017, samt att möjligheten att beställa sådana utredningar ska tillföras det medieetiska systemet. ”Vi behöver ta fram medicinen till när detta sker nästa gång”, säger han.
I den nya studien Uthängd från Institutet för Mediestudier argumenterar medieforskaren Torbjörn von Krogh för att Sverige ska ta efter Norge och tillsätta utredningar i samband med stora medieetiska debatter, som exempelvis Metoopubliceringarna.
I Norge har Journalistförbundet samt Norsk Presseforbund vid några tillfällen beställt oberoende utredningar efter händelser som lett till medieetiska debatter. Torbjörn von Krogh anser att en liknande utredning borde göras i Sverige om Metoopubliceringarna hösten 2017. Han menar att utredningsverktyget ”saknas” i det svenska medieetiska systemet.
Under ett digitalt seminarium där tre kapitel ur publikationen presenterades sade Torbjörn von Krogh att det inte räcker med de enskilda fällningarna i Mediernas etiknämnd eller Granskningsnämnden, utan att man behöver ta ett större grepp.
– Vi behöver ta fram medicinen till när detta sker nästa gång, sade Torbjörn von Krogh.
Anna Körnung, ordförande i Utgivarna, tyckte att förslaget lät intressant.
Under seminariet presenterade också Therese Rosenvinge, producent på Medierna i P1, resultatet från sin undersökning om Metoopubliceringarna, och kunde konstatera att det är svårt att förstå utgivarbesluten vid namnpubliceringarna.
– Utgivarnas beslut spretade under oktober 2017. Namnpubliceringarna kom plötsligt, utan att det tillförts några nya belägg för uppgifterna. Det var svårt att hänga med i besluten och man lyckades inte göra det begripligt för allmänheten varför man namnpublicerade, sade Therese Rosenvinge.
Thomas Mattsson, som var chefredaktör på Expressen under Metoohösten 2017, menade under seminariet att förklaringen till detta var att utgivarna hade olika beslutsunderlag, och därför helt naturligt fattade olika beslut.
Fredrik Virtanen, som själv blev uthängd av Expressen i en artikel som sedermera fälldes i Pressens Opinionsnämnd (numera Mediernas etiknämnd), menade att ett allvarligt problem var att svenska publicister inte accepterade fällningarna utan fortsatte att hävda att publiceringsbesluten varit riktiga.
– Det finns kommersiella skäl för namnpubliceringarna, och ska man komma åt dem behöver man koppla ett kännbart bötesstraff till en fällning, sade Fredrik Virtanen.
