Redaktionsnedläggningen kostar tolv miljoner

Den 11 mars kom beskedet att Allerägda contentbolaget Make your mark tar över produktionen av lärartidningarna, efter att de fackliga förhandlingarna avslutats i oenighet. Enligt Unionenklubbens ordförande Kristina Hovlid fanns för många oklarheter om förutsättningarna för verksamhets­övergången, både vad gäller de anställda journalisternas framtid och möjligheten till fortsatt oberoende journalistik. Processen var över på tre veckor.

– Det har gått väldigt fort. Vi hade kunnat dra ut på det men bedömde att vi inte skulle få gehör. Givet hur medlemmar på tidningarna mått det senaste året såg vi ingen vinst i att dra ut på det, säger Kristina Hovlid.

Bara två av de 28 journalisterna väljer att följa med till Make your mark. 26 har accepterat ett erbjudande om avgångsvederlag om minst 1,5 gånger uppsägningstiden från Lärarförbundet.

Annons

Totalt betalar Lärarförbundet ut 190 månadslöner i arbetsbefriad uppsägningstid till de 26 journalisterna, varav några är deltidsanställda. Inklusive arbetsgivaravgifter och tjänstepension blir kostnaden för att göra sig av med några av Sveriges kunnigaste skolreportrar tolv miljoner kronor, lågt räknat.

Lärarförbundet har avböjt att kommentera siffran.

Reportern Enikö Koch, en av få öppna kritiker när outsourcingsbeslutet kom i februari, säger att det var ett lätt val att inte följa med.

– För mig var det solklart att det inte går att göra oberoende kvalitetsjournalistik under de förutsättningar som ges på företaget. Ska jag gå över till content vill jag fatta det beslutet själv, inte låta min journalisttjänst bara övergå till något annat, säger Enikö Koch.

Vilka förutsättningar gör det omöjligt att göra oberoende journalistik, menar du?
– Delvis den massiva omorganisationen och nedskärningen; det var väldigt oklart hur många av oss som skulle behövas. Vi skulle också gå in i andra roller, vara redaktörer och inte anställda reportrar. Jag vet av erfarenhet att det inte blir samma kvalitet utan en sammanhållen redaktion. Det krävs många ögon och många kloka tankar för att komma fram till de bästa idéerna.

– Utåt sett förstår jag om lärare eller anställda i Lärarförbundet fortfarande luras av att det från förbundet pratas om oberoende journalistik med stora bokstäver. Men vi fick tydliga signaler från byrån, i vilka begrepp som används och hur de resonerar om journalistik, att det handlar om något annat, säger hon.

Enikö Koch är upprörd över hur förbundsledningen använder begreppet oberoende kvalitetsjournalistik. Hade den sagt rakt ut att det som väntar är uppdragsjournalistik hade det varit lättare att gå vidare, menar hon.
– Jag hoppas att nästa ledning för ett lärarfack förstår vad oberoende journalistik är och återskapar den. Då kanske de kan få tillbaka lite medlemmar.

Sebastian G Danielsson, reporter på tidningen Grundskolan, vill inte heller följa med till Make your mark.

– Ett av de främsta skälen är att det har varit en jäkligt tuff period som pågått länge. Jag känner att jag inte har energin som krävs för att gå in i det här nya bolaget utan att veta vad som väntar. Det är alldeles för oklart hur arbetet kommer att se ut. Ärligt talat känner jag att jag inte fått så tydliga besked.

Digitaliseringsuppdraget som betonats av förbundsledningen, parallellt med sparkravet, tycker Sebastian G Danielsson är intressant i sig.

– Men det tror jag att vi kunde ha gjort bra själva.

Make your mark producerar tre medlemstidningar, bland dem Hundsport, men har en tydlig profil mot content marketing.

– Vi är ödmjuka inför att de medarbetare som lämnar sitter på mycket erfarenhet. Samtidigt har vi fått signaler från en del medarbetare som gärna vill samarbeta med oss kring de här tidningarna men på annat sätt, vi har blivit kontaktade av journalister med relevant erfarenhet som är nyfikna på det här projektet, och vi har mycket erfarenhet internt, säger Make your marks vd Jonas Terning.

Vid en utfrågning under Organisationspressens dag i Stockholm den 21 mars hävdade Lärarförbundets kommunikationschef Ida Strutt att kostnaden för tidningsproduktionen var 80 miljoner kronor per år, och sade:

– Det är för dyrt för det man får. Vi har för dåliga distributionsformer och måste öka vår digitalisering. Det känns viktigt att vi tar ansvar för medlemmarnas pengar och ser till att den fantastiska journalistik som produceras också hamnar i de flöden och kanaler där medlemmarna är.

Men siffran 80 miljoner kronor är i det sammanhanget missvisande, eftersom mindre än hälften finansieras via medlemsavgifterna. Tio miljoner kommer från annonsintäkter och 35 miljoner från frivilliga prenumerationsavgifter för ämnes- och specialtidningar. De tidningar som ingår i medlemsavgiften är Lärarnas Tidning och Pedagogiska Magasinet, som kostar cirka 35 miljoner per år, eller 176 kronor per medlem och år.

                                                                             Klas Granström
                                                                             Hanna Lundquist
                                                                             Johannes Nesser