NLTs chefredaktör sätter poäng: Prydlig klädsel ger mer i lönekuvertet

11 september, 1997

Om du är prydlig på jobbet och trevlig mot allmänheten kan du få upp till tio poäng. Poängen ger dig en del av pottpengarna vid löneförhandlingen.
Så resonerade chefredaktören på Nya Ludvika Tidning när hon bestämde hur lönerna skulle sättas.

Om du är prydlig på jobbet och trevlig mot allmänheten kan du få upp till tio poäng. Poängen ger dig en del av pottpengarna vid löneförhandlingen.

Så resonerade chefredaktören på Nya Ludvika Tidning när hon bestämde hur lönerna skulle sättas.

Chefredaktör Karin Rosencrantz-Bergdahl hade ett eget sätt att värdera medarbetarna på Nya Ludvika Tidning inför årets löneförhandlingar.

På ett särskilt protokoll poängsatte hon varje medarbetare. Varje poäng var först värd ett visst antal kronor ur potten. Men eftersom differensen blev så liten, de flesta av medarbetarna hamnade på mellan 77 och 84 poäng, så blev det för liten spridning och för jämn fördelning om alla pottpengar skulle slås ut på medarbetarna efter poängsumma.

Extra dusör

Istället infördes en grundpott och utöver den fick de medarbetare som fått högst betyg inom en del av de olika “avdelningarna” en extra dusör ur potten. Resultatet blev att löneförhandlingen slutade ungefär som den brukar på Nya Ludvika Tidning. Chefredaktören fördelade pengarna på de medarbetare hon ville premiera.

På redaktionen är många upprörda över tillvägagångssättet och tycker att poängsystemet är kränkande.

— Det är subjektivt och godtyckligt, säger flera medarbetare som Journalisten pratat med. Den som råkar vara snällast och fogligast får bäst betyg. Vad vet chefredaktören om hur vi uppför oss gentemot allmänheten?

Tre poäng för körkort

Ett av kriterierna gäller om medarbetaren har körkort eller ej. Att ha körkort ger hela tre poäng.

— Det spelar ingen roll om man behöver körkort i jobbet eller inte, säger en av journalisterna.

Karin Rosencrantz-Bergdahl håller med om att det finns brister i utformningen av poängprotokollet.

— Jag tycker att det är obehagligt med löneförhandlingar. Att göra den här bedömningsmallen var ett sätt att hitta en så objektiv syn som möjligt på hur vi värderar människor. Men nu slog det inte så väl ut när pengarna skulle fördelas.

Chefredaktören menar att det aldrig kan bli helt rättvist.

— Det kommer alltid att bli en subjektiv bedömning.

Modig metod

Att Karin Rosencrantz-Bergdahl poängsätter prydlighet och hur trevlig medarbetaren är mot allmänheten kallar hon att välja den modiga metoden.

— Medarbetarna är tidningens representanter utåt. Det vore fegt av mig att inte tillstå att jag tar hänsyn till hur de ser ut och uppträder. Om jag talar om för “Pelle” att jag tycker att han är oprydlig så ger jag honom en chans att bättra sig.

Att tidningen premierar att journalisterna har körkort, även om de arbetar som redigerare på nattredaktionen, tycker hon inte heller är konstigt.

— Vi skulle inte anställa någon som inte hade körkort. Det är ju inte säkert att vederbörande ska arbeta som redigerare resten av livet.

Men Karin Rosencrantz-Bergdahl påpekar att poängprotokollet inte ska gälla för tid och evighet.

— Vitsen är att det ska följas upp. Tillsammans med klubben tänker jag diskutera hur kriterierna ska se ut i fortsättningen. Så det du tänker skriva om nu är redan historia.

Överraskning för klubben

För journalistklubben kom poängsättningssystemet som en överraskning.

— Strax innan vi skulle ha klubbmöte och diskutera uppläggningen av årets förhandlingar fick jag information om betygssystemet, berättar förhandlaren Claes Söderberg.

Klubben ville satsa på vissa individer som halkat efter. Men när det var dags att sätta sig vid förhandlingsbordet låg poängbedömningen redan klar. Klubben fick inte vara med och diskutera vilka kriterier som skulle användas när medarbetarna bedömdes.

— Vi fick poängbedömningen uppläst och motiverad för oss under förhandlingen, berättar Soile Lazarz, ordförande i klubben. Då vi reagerade på vissa av kriterierna fick vi veta att de skulle finnas med i chefredaktörens bedömning vare sig de stod på ett papper eller inte. Det kändes meningslöst att argumentera. Det var bättre att det fick stå för henne.

Orättvist system

— Även om slutresultatet blev ungefär detsamma som tidigare år har medarbetarna upplevt poängsystemet som orättvist.

Journalistklubben har 20 medlemmar. Resultatet av pottfördelningen blev att den som fick lägst påslag fick 128 kronor. Den som fick mest fick 886 kronor. Lönespridningen ligger mellan drygt 16 000 kronor och 21 000 kronor.

Soile Lazarz tycker att årets förhandlingar ändå är ett steg i rätt riktning mot det centrala avtalets individuella och differentierade löner. Men klubben var inte förberedd på chefredaktörens nya påhitt med poängsättning av medarbetarna.

— Vi vill naturligtvis vara med och påverka hur avtalet ska tillämpas och vilka kriterier som ska användas. Avtalet förutsätter ett samarbete mellan ledningen och klubben.

Enligt Soile Lazarz försökte klubben få med i förhandlingsprotokollet att den i fortsättningen ska vara med och utarbeta de kriterier som ska gälla. Det gick inte chefredaktören med på.

Karin Rosencrantz-Bergdahl säger sig inte ha något minne av att hon vägrat någon sådan begäran.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies