Låglönetidningar oroas av TUs bud
Tidningsutgivarnas bud på 1,1 procents lönelyft kommer bara att leda till att journalister på låglönetidningar halkar efter ytterligare i lönestatistiken. Det anser Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Tidningsutgivarnas bud på 1,1 procents lönelyft kommer bara att leda till att journalister på låglönetidningar halkar efter ytterligare i lönestatistiken. Det anser Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Journalistförbundet har i förhandlingarna med Tidningsutgivarna om ett nytt kollektivavtal begärt en lönehöjning på 3,6 procent. TU har erbjudit 1,1 procent under en treårsperiod. TU anser att de inte kan erbjuda mer för att branschen ska ha en långsiktig och stabil ekonomisk utveckling.
– När vi talar om 1,1 procent är det den avtalade nivån. Sedan vet vi genom att läsa statistik att löneglidningen ger ett extra lönepåslag. Vi vill lägga ett löneavtal som inte intecknar lokala partners möjlighet till en aktiv lönesättning, säger Björn Svensson, förhandlingschef på Tidningsutgivarna.
bryt
Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande, befarar att om en del av lönehöjningen ska förhandlas fram lokalt kommer det bara att leda till att anställda på låglönetidningar kommer att halka efter ytterligare.
– På de företag som tjänar mest pengar, som koncernerna Ander och Herenco, har det aldrig funnits något utrymme för löneökningar utöver den centrala potten. Så vad TU säger är att 1,1 procent är vad journalister på landsorten är värda, de som är sämst betalda, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Vid en genomgång av medellönen på dagstidningar som Journalisten gjorde förra året hamnade Jönköpings-Posten i botten med en medellön för fast anställda på 19 800 kronor. Tidningen tillhör tidningskoncernen Herenco via dess dotterbolag Hallpressen. Herenco är känt för att betala låga löner trots att många av deras tidningar år efter år tillhör de mest lönsamma. En av orsakerna till att Jönköping-Posten hamnat på efterkälken är att det nästan inte förekommer någon löneglidning. Det brukar bli en löneökning enligt det centrala avtalet, men inte så mycket mer.
bryt
– Vad som skulle hända om det blev ett centralt avtal på 1,1 procent vågar jag inte sia om. Även Jönköpings-Posten lever på en marknad. Men det är illavarslande. Ett avtal på 1,1 procent är inget som gynnar oss, säger Anette Vibeke, journalistklubbens ordförande på Jönköpings-Posten.
Journalistförbundet vill räkna upp lägstalönerna med 3,8 procent, det vill säga från nuvarande 17 665 kronor till 18 336 kronor i månaden. TU har svarat att lägstalönerna endast kan höjas med samma procentsats som övriga löner: 1,1 procent. Lägsta nivån för högskoleutbildade medarbetare vill TU höja till 17 860 kronor.
– Vi behöver hjälp av ett avtal för att få upp lägstalönerna med ett faktiskt krontal. Det går inte att hela tiden ta pengar från den minimala potten för att höja lönerna för nyanställda. Även de som har jobbat i 10-15 år måste få ett lönelyft, säger Alf Johansson, styrelseledamot i Västgöta-Tidningars journalistklubb, som består av Skövde Nyheter, Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet, alla Herenco-ägda. Medellönen på dessa fyra tidningar är 20 500 kronor.
bryt
Tidningsutgivarna anser att Journalistförbundet inte tar tillräckligt ansvar för att branschens ska ha en långsiktigt ekonomisk utveckling och att budet på 1,1 procent har sin grund i detta.
– Företagen hävdar alltid att det är de som bestämmer och har den ekonomiska makten och ansvaret. Men de blir alltmer ointresserade av att medarbetarna ska ha något inflytande över verksamheten. Nu säger TU att vi ska ta ekonomiskt ansvar samtidigt som vi inte ska ha inflytande över verksamheten. Det är ett huvudlöst resonemang, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Björn Svensson antyder också att TUs krav på att ta över den ekonomiska upphovsrätten via kollektivavtalet är knutna till den procentnivå som de erbjudit.
– Vi har förklarat att vi är beredda att diskutera andra nivåer om vi kan hitta bättre utvecklingsförutsättningar för branschen. Intäkter och kostnader måste gå hand i hand, säger Björn Svensson.
Journalistförbundet anser att upphovsrätten bäst kan lösas i lokala avtal. Enligt förbundets egen undersökning omfattas närmare 40 procent av medlemmarna redan i dag av någon form av lokala upphovsrättsavtal.
– TU verkar avse att använda upphovsrätten som en form av cementkloss i förhandlingarna som förra gången. Att de skulle få hela den ekonomiska upphovsrätten för att vi ska få en normal löneutveckling tycker jag är bondfångeri, säger Agneta Lindblom Hulthén.
TU vill dessutom ändra på reglerna om vilka som har företrädesrätt till tjänster, att de bara ska gälla den tjänst medarbetaren vikarierat på. Journalistförbundet vill att det ska finnas saklig grund för att avbryta ett vikariat. Att en vikarie närmar sig LAS-gränsen anser de inte räcker.
pj@journalisten.se
Fotnot: Förra avtalet mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna gav en lönehöjning på 8,7 procent under tre år. År 2001 höjdes lönen med 2,7 procent, år 2002 med 2, 8 procent i lokal pott och år 2003 med 3 procent. Lägstalönerna höjdes med 3 procent år 2001, 2002 och med 3,5 procent år 2003. Lägstalönen är nu 17 665 kronor för medarbetare med en akademisk examen i journalistik om minst 120 poäng.
